En kvinna förs bort av ordningsmakten.

Deborah, 81, är den “terrorist” vi behöver

Hon kritiserade folkmordet i Gaza – nu jämställs hon med Bin Laden

Publicerad 2025-12-20

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

LONDON På Downing Street, vid premiärministern Keir Starmers kontor, vajar de ukrainska och brittiska flaggorna i vinden. En grävmaskin kör förbi, invirad i blinkande juleljus. Inne på pubarna skålas det. I taket hänger uppblåsbara snögubbar och tomtar, och varje ölbeställning avslutas med ett please.

Det är svårt att tro att det här är samma land som stämplat 81-åriga Deborah Hinton som terrorist. Men det är det.

Deborah Hinton, 81 år, höll en skylt där hon sa att hon var emot folkmord. Nu riskerar hon ett halvårs fängelse.

Vi möts på Zoom, tidigt på morgonen. Hinton tittar på mig genom en pixlig webbkamera, från Truro, Cornwall.

Hon berättar om den där dagen i juli då hon arresterades för första gången i livet. Hon satt på en kyrktrappa med skylten: ”Jag är emot folkmord. Jag stöttar Palestine Action”.

– Vi var åtta stycken som satt tysta och med böjda huvuden. Efter ett tag kom tolv poliser för att arrestera oss.

Deborah Hinton hann inte sitta ner i mer än 90 minuter förrän poliserna tog henne. Hon beskriver hur hon skakade av rädsla när hon fördes bort. Även fast hon är övertygad om att det hon gjorde var rätt.

I Sverige syns liknande tendenser

Hintons engagemang har präglats hennes liv. Hon har gjort allt från att gå i demonstrationer till att jobba ideellt i kyrkan. Hon har till och med fått en utmärkelse av drottningen, en OBE, för sina insatser.

– Men de tog den ifrån mig när jag sattes i häktet. De var rädda att jag skulle skada mig med den. Men min bok, The Pilgrim’s Progress, fick jag behålla, säger hon.

Polisen behandlade henne väl i häktet.

– De gav mig en extra madrass och extra kaffe. Jag märkte att de själva tyckte att situationen var obekväm.

För sin aktion riskerar nu Deborah Hinton sex månader i fängelse. Det är egentligen lite i sammanhanget: att visa sitt stöd till Palestine Action kan ge upp till 14 års fängelse.

Sedan den 5 juli i år har Labour klassat organisationen som en terrogrupp. De placeras alltså i samma fack som Al-Qaida och den rasistiska gruppen ”Maniacs Murder Cult”.

Palestine Action sysslar med en metod som kallas för direkt aktion. Bland annat har aktivisterna förstört vapen i den israeliska vapentillverkarens Elbits fabriker. I en annan aktion sprejade gruppen ner militärflygplan med färg. Även om färgen gick att tvätta bort, uppges skadegörelsen ha kostat miljontals pund.

Men det finns en viktig skillnad. Maniacs Murder Cult och Al Qaida vill skada och mörda människor. Det vill inte Palestine Action. De vill stoppa ett folkmord.

– Suffragetterna var mycket mer brutala, men de anklagades aldrig för terrorism, säger Deborah Hinton.

En annan som riskerar fängelse är Tim Crosland, 55. En tisdagsmorgon i september knackade terrorpolisen på hans dörr. I samband med en husrannsakan, där både telefon och dator beslagtogs, arresterades han.

Croslands brott? Han hade arrangerat öppna Zoom-möten där han för journalister och aktivister berättade om yttrandefrihet och hur man kan visa sitt stöd till Palestine Action genom att tyst hålla upp ett plakat.

Tim Croslands advokat gav honom rådet att bara säga ”inga kommentarer” i förhören. Men då Tim Crosland själv är jurist och ägnat sitt liv till att försvara mänskliga rättigheter, bland annat som grundare till organisationen Defend our Juries, ignorerade han rådet.

– Jag gav långa utläggningar om mänskliga rättigheter och rätten till att demonstrera.

Nu yrkar åklagaren på åtta års fängelse. Men Crosland är beredd på att ta fallet hela vägen till domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg.

– Jag har svårt att tro att domstolen där skulle tycka att det jag gjort är terrorism.

Daniella Lock undervisar i juridik på King’s College i London. Hon menar att den nya lagen är otydlig. Det är svårt att veta var gränsen för terrorism går. Är det exempelvis olagligt att säga att Palestine Action inte borde ses som terrorister?

– Ingen slutgiltig definition har getts. Det skapar en stor osäkerhet kring vilka åsikter man som individ – inklusive aktivister, akademiker och journalister – kan uttrycka utan att riskera att stämplas för terroristbrott, skriver hon in en kommentar till Aftonbladet ledarsida.

En som velat visa lagens absurditet är Adam Brichto, 51. Han är filmskapare och politiskt engagerad i partiet De Gröna. Vi möts på ett café i närheten av Kings Cross.

Brichto börjar intervjun med att berätta att han är jude. Han tycker att fler medier borde uppmärksamma de judiska röster som är kritiska mot Israel.

I november blev Brichto viral när han i en video satte sig bland demonstranterna för Palestine Action med en skylt där det stod ”Jag stödjer folkmord”. En efter en arresterades aktivisterna runtom honom. Till slut satt Adam Brichto ensam kvar.

– De var nära att arrestera även mig, men då pekade jag på min skylt och frågade om de verkligen ville göra det? Då backade de.

”Borde skämmas”

Brichto tycker att Labour borde skämmas. I synnerhet Starmer, som en gång i tiden jobbade som advokat för mänskliga rättigheter och brukade försvara civil olydnadsaktioner.

För några år sedan skärpte den tidigare konservativa premiärminstern, Rishi Sunak, straffen mot klimataktivister i landet. Då tackade han bland annat lobbyisterna från den konservativa tankesmedjan Policy Exchange, som med hjälp av pengar från oljeindustrin, drivit på för lagförslaget.

Adam Brichto ville visa absurditeten i lagen.

Nu appliceras samma metod på Palestina-aktivisterna, en lagskärpning som också kunnat spåras till lobbyism. Personen som pushade för lagen, Lord Walney, uppdagas själv ha kopplingar till både vapenindustrin och Israel. I samma veva som Palestine Action stämplades som terrorister framkom det att det brittiska försvaret inlett en förhandling med en extern vapentillverkare: Elbit.

Sedan förbudet trädde i kraft har cirka 2 700 personer arresterats. Nu pågår en rättslig prövning för att se om förbudet kan strida mot mänskliga rättigheter. I ett pressmeddelande skriver Amnesty att lagen äventyrar yttrandefriheten och föreningsfriheten.

I Sverige syns liknande tendenser.

När Återställ Våtmarker i somras friades från sabotageanklagelser, sa Sverigedemokraterna att de vill skärpa lagstiftningen. Det har även L, KD och M öppnat för. Under hösten gick samma partier ut och sa att de vill se hårdare tag mot Palestina-aktivister, genom att bland annat inskränka demonstrationsfriheten och utvisa demonstranter.

Även i Sverige samarbetar staten med Elbit, bland annat genom ett 10-årigt samarbete med svenska försvaret.

I dag sitter aktivister från Palestine Action häktade i väntan på rättegång, trots att vissa förhandlingar inte förväntas starta förrän år 2027. I protest har aktivisterna inlett en hungerstrejk. Strejken har nu pågått så länge att flera aktivister är döende.

Trots det visar premiärministern inget tecken på att han hörsammar det brittiska folket.

Hyckleriet är påtagligt. När det kommer till att försvara internationell rätt i Ukraina är Storbritannien och Sverige avgörande röster. Men när det kommer till att fördöma folkmordet i Gaza hänger den moraliska flaggan på halvstång.

Säger du emot riskeras du att bli stämplad som terrorist.

Är demonstranterna terrorister eller hjältar? Keir Starmer verkar ha bytt åsikt sedan han blev premiärminister i Storbritannien.

LÄS VIDARE

Publisert:

OM AFTONBLADET

Tjänstgörande redaktörer: Johan Edgar
Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
Stf ansvariga utgivare: Karin Schmidt, Magnus Herbertsson
Redaktionschef: Karin Schmidt

OM AFTONBLADET