Trendbrott – pensionen ger mer
Publicerad 2026-03-30
Efter flera års pyspunka ser det ut att ha vänt för de svenska pensionerna.
2024 fick nyblivna pensionärer drygt 70 procent av lönen.
– Det är cirka 6 procentenheter högre jämfört med 2022, säger Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten.
Trendbrottet förklaras bland annat av de höjda åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet, enligt en ny rapport från Pensionsmyndigheten.
– För en medelinkomsttagare som tog ut pension 2024 så motsvarade den totala pensionen, inklusive tjänstepension, 68 procent av slutlönen för kvinnor och 73 procent för män, säger Philip Berlin Jarhamn i ett pressmeddelande.
Det här innebär att den totala kompensationsgraden nu är på ungefär samma nivå som när det nuvarande systemet sjösattes i slutet av 1990-talet.
Tjänstepension ger allt mer
Men det innebär inte att allt är frid och fröjd. Då gav den allmänna pensionen i genomsnitt 60 procent av slutlönen. Nu ger den bara 50 procent. I stället ger tjänstepension allt mer, främst tack vare många års gynnsam avkastning på det fonderade kapitalet.
Urholkningen av den allmänna pensionen beror i första hand på att vi lever allt längre. Trots att medellivslängden sedan millennieskiftet har ökat med mer än tre år låg den genomsnittliga uttagsåldern länge stadigt runt 65 år. Och ju längre pengarna måste räcka desto lägre blir månadsbeloppen.
För att vända utvecklingen har åldersgränserna justerats uppåt. 2023 höjdes åldersgränsen för garantipension och bostadstillägg från 65 till 66 år. Ändringen fick många låginkomsttagare att skjuta på uttaget. I år höjdes åldersgränsen till 67 år i och med att den kopplades till en rörlig riktålder baserad på aktuell livslängdsstatistik.