Ministerns svar efter SVT:s sparkrav: ”Får mycket av skattebetalarnas pengar”
Parisa Liljestrand vill inte utlova mer pengar
Publicerad 2026-04-01
SVT tvingas varsla anställda och lägga ner en rad populära tv-program efter sina ökade kostnader för marknätet.
Kulturminister Parisa Liljestrand vill inte säga om eller när public service-bolaget kan få mer pengar.
– Det är för tidigt att svara på, säger hon.
Beskedet om sparpaketet kom under måndagen. SVT ska spara totalt 355 miljoner kronor. Av dem utgörs 192 miljoner kronor av ökade kostnader för marknätet sedan Boxer och TV4 har lämnat det.
Det här drabbar en rad populära program som ”Hotell Romantik”, ”Vem bor här?” och talkshowen ”Carina Bergfeldt”. Det blir också mindre direktsänd sport och mindre dramaserier framöver.
Utöver det ska över 140 tjänster varslas och flera lokalredaktioner slås ihop.
– Jag tar det på stort allvar, men man ska komma ihåg att public service är oberoende och inom organisationen så är det SVT som bestämmer hur de ska prioritera, säger Parisa Liljestrand.
”Tar frågan på allvar”
Vd:n Anne Lagercrantz har riktat kritik mot regeringen för att man dröjt i frågan och ännu inte gett något svar på om SVT kommer att få extra pengar för att täcka upp för de ökade kostnaderna för marknätet.
Parisa Liljestrand säger att regeringen är medveten om de ökade marknätskostnaderna och har för avsikt att ta fram ett förslag. Men när det är klart och om eller hur mycket pengar det kan bli är för tidigt att säga.
– Det vi ser är att marknätsfrågan är viktig ur ett säkerhetsperspektiv. Det är rimligt att vi tar frågan på allvar och har för avsikt att remittera ett förslag. Men hur det kommer se ut och vad det kommer innehålla är för tidigt att svara på, säger Parisa Liljestrand.
Får fem miljarder per år
Hon lyfter att regeringen nyligen har fattat beslut om ett nytt sändningstillstånd på åtta år där SVT har en säkrad finansiering på cirka fem miljarder per år.
– Jag tycker att det är viktigt att komma i håg att public service får mycket av skattebetalarnas pengar på en åttaårsperiod. Där är det viktigt att man jobbar med det man vet och de kända faktorer man har, säger Liljestrand.
Hon fortsätter:
– Staten ska värna och se till att de har långsiktiga villkor och vi ger dem vid ett givet tillfälle och det är så strukturen ser ut. När man pratar om extramedel så är det viktigt att tänka på hur vi gör det på ett rättssäkert sätt så att det inte får konsekvenser och effekter för public service oberoende på lång sikt.
