SVT:s nya storsatsning om andra världskriget har premiär
Sex år på fem timmar i ”Sverige och kriget”
Publicerad 2025-05-11
Sverige var aldrig med i andra världskriget. Men svenska folket blev ändå starkt påverkade.
Hur skildras i storsatsningen ”Sverige och kriget”, start i SVT1 på söndag. Producenterna gick ut med appeller och efterlyste svenska folkets egna berättelser från åren 1939-1945.
– Det kom in över 3 000 svar. Folk har kommit till tv-huset med resväskor med brevväxlingar, dagböcker och filmer, säger regissören Kristina Lindström.
Tittar man i tv-kanalernas tablåer, tycks det finnas hur många dokumentärfilmer och -serier om andra världskriget som helst. Inte minst SVT visar många av dem.
– Vi hoppas vi skiljer oss lite grann. Sverige var inte med i kriget, men vi spelade roll och var tvungna att förhålla oss till kriget hela tiden, säger programseriens projektledare Henrik Stockare.
Bland sådant som kanske många har glömt eller inte känner till, är att Sverige exporterade järnmalm till nazisterna. Lät tyska trupper åka tåg genom Sverige. Nobbade norska kungafamiljen när de flydde och ville ha en fristad i vårt land. Eller att vi placerade kommunister i interneringsläger i Norrland.
– Det är inte en kunskap som är spridd. I våra kontakter med skolelever i gymnasiet, har vi förstått att när de läser om andra världskriget, handlar det nästan bara om Förintelsen, säger Kristina Lindström.
– Jag hoppas man får med sig ganska mycket som man inte kunde via vår serie. Vi gör de här sex åren på fem timmar. Blir man riktigt intresserad, kan man gå vidare med böcker och hålla på hela livet om man vill, säger Henrik.
”Det har kostat mycket pengar”
Det är han och Kristina som varit ansvariga för detta jätteprojekt.
– Det är en stor satsning, det har kostat mycket pengar, säger Henrik. Men som vanligt avslöjar inte SVT vad saker och ting kostar.
När jag träffar dem i tv-huset berättar de hur det började.
– För drygt ett och ett halvt år sedan fick jag frågan om hur man skulle kunna göra något av att det är 80 år sedan fredsdagen, när andra världskriget tog slut. Ska man göra intervjuer med folk som var med, är det ju i sista ögonblicket, säger Kristina, som tillhör SVT:s dokumentärfilmsredaktion. Hon har tidigare bland annat gjort tv-serier om Astrid Lindgren, Selma Lagerlöf (med Ulrika Nulty) och långfilm om Olof Palme (med Maud Nycander).
Hon tog kontakt med kulturredaktionens Henrik Stockare, som har gjort flera säsonger av ”Jills veranda”. Och de båda har jobbat ihop tidigare, bland annat med kulturprogrammet ”Kobra”.
– Vi började spåna. Hade miniseminarier. Pratade om vilka händelser som var viktiga för vanliga människor under kriget i Sverige. Och kontaktade Henrik Berggren, säger Kristina.
Författaren har åren 2018-2023 skrivit tre böcker med titeln ”Landet utanför” om Sveriges roll under andra världskriget.
– Vår tv-serie är inte baserad på hans böcker, men han är vår historiska expert, säger Kristina.
Skickades in över 3000 svar
Så fort duon hade fått ja att göra tv-serien från högsta ledningen, gick man ut med appeller i tv, i hålen mellan vanliga tv-program, och efterlyste svenska folkets minnen från åren 1939-1945.
– Då är det bra att vara en bred tv-kanal, det är rätt generation som tittar på broadcast-tv, säger Henrik, och fortsätter:
– Vi hade inte i vår vildaste fantasi kunnat ana hur mycket som skulle komma. Det bara rasade in.
– Vi fick över 3 000 svar. Berättelser, brevväxlingar, dagböcker. Till vår stor förvåning och glädje även många filmer, det mesta i svartvitt, men även en del i färg, säger Kristina.
– Det har varit föremål också. Uniformer och mössor. Kokböcker. Där kan man läsa hur man till exempel tillagar en räv på bäst sätt, säger Henrik.
– Eller en grävlingsaladåb, säger Kristina, utan att låta särskilt sugen.
Sven Grafström (1902-1955) var en modig diplomat som tjänstgjorde i Warszawa vid krigets utbrott.
– Hans dagböcker är utgivna. Vi läste i dem att han gick upp på ambassadens tak och filmade vid krigsutbrottet. Vi tänkte: Finns det barn som lever. Vi hittade en son som hade dessa filmer bevarade, säger Kristina.
Allt material som de fick in har tagits om hand av ett tjugotal personer. Journalister, researchers, fotografer, filmklippare och så vidare. Sex personer har intervjuat cirka 120 personer som berättar om sina minnen från kriget.
– En del kom hit till tv-huset. Men vi har åkt runt, till Skåne, Värmland, Tornedalen. Vissa är så gamla att de inte kan förflyttas. Och det var på tiden att vi gjorde det här. Nästan 20-25 procent av de vi har intervjuat, har gått bort sedan dess, säger Henrik.
Många av de privata svartvita 8mm-filmerna har färglagts, på liknande sätt som ”Sagan om ringen”-regissören Peter Jackson gjorde med stumfilmer från första världskriget för några år sedan.
– Han hade mer pengar, mycket mer pengar, konstaterar Kristina.
– Det är dyrt, men vi tycker man kommer närmare människorna och hur det såg ut då, säger Henrik.
– Världen var ju i färg, inte svartvitt, säger Kristina.
Abba-legendaren har gjort ledmotivet
För musiken till ”Sverige och kriget” svarar Irya Gmeyner och Martin Hederos, tidigare kända bland annat för musiken till polisserien ”Tunna blå linjen”.
Och seriens pampiga ledmotiv, har självaste Benny Andersson gjort.
– Han gjorde musiken till Kristinas Palme-film och vann en Guldbagge för det, så hon var i bra läge att fråga honom, säger Henrik och skrattar.
– Han sa att han skulle tänka till. Sedan ringde han en dag och sa att han hade gjort någonting. ”Ni kan komma och lyssna”, sa han, berättar Kristina.
Efter varje avsnitt av ”Sverige och kriget”, kommer ett eftersnacksprogram som leds av Cecilia Düringer.
– De tar upp reaktioner, men de är en egen redaktion, säger Henrik.
Återstår att se om reaktionerna på ”Sverige och kriget” blir lika starka som när dramaserien ”Någonstans i Sverige” först visades 1973. Den hade miljoner tv-tittare. Rollfigurer som Janne Carlsson (1937-2017), Per Ragnar, Willie Andréason (1933-2019) och Per Waldvik spelade, blev ”Loffe”, Fänrik Anker, ”Molnets broder” och ”Morsgrisen” med hela svenska folket.
Nu får vi de sanna berättelserna från samma tid.
