I en drömvärld borde Yasin ha fått spela
En inställd spelning är också en spelning, hette det en gång.
Det stämmer inte.
I en drömvärld vore det bättre om Yasin hade fått uppträda i Kristianstad.
Det går i alla fall att leka med tanken.
Vad hade hänt om Yasin till slut fått genomföra en eller ett par konserter utan incidenter?
Killgissning: inte särskilt mycket.
Med tiden hade ”mannen som är för farlig för att boka” blivit en vanlig artist i mängden, någon som polisen inte behövde undersöka närmare och någon som arrangörer kunde ringa upp utan problem. Ett namn bland andra i en annons.
Vad och vem hade han varit då? Hur hade musiken låtit? Skulle lika många bry sig?
När fan blir gammal blir han religiös, brukade det heta ungefär när Oasis släppte sitt första album. Men när svenska rappare blir äldre börjar många av dem, historiskt sett, att odla ett sällsamt intresse för visor, Cornelis Vreeswijk och Bellman.
Det kanske bara är jag, men jag kan verkligen se framför mig hur Yasin chockar New Music Friday-listan på Spotify med en cover på ”Märk hur vår skugga”.
Men det är i så fall långt dit. Efter den senaste inställda spelningen i Skåne den här helgen känns den resan ännu längre.
Dyker upp obekväma frågor
Först var det grönt ljus i Kristianstad. Det verkade, på allvar, som att Yasin skulle få göra en riktig comeback på scenen. Sedan fick polisen ny information och stoppljusen lyste röda igen.
Jag tillhör fortfarande inte falangen som gapar om censur i det här fallet. Yasin 2025 är först och främst en säkerhetsfråga, sprungen ur en unik, lång och deprimerande era av brutala mord, gängkrig och sprängningar. Ur den synvinkeln blir måste eventuella hot mot artisten, och hot som kan skada publiken, tas på allvar.
Det borde de flesta vara överens om.
Att arrangera och genomföra en konsert med Yasin kan, åter igen, visa sig vara omöjligt 2025. Men så länge han svävar i limbo kommer det också att dyka upp obekväma frågor.
Vad blir konsekvenserna?
Är det brotten och artisternas bakgrund som bestämmer vilka som kan och får uppträda i Sverige? Finns det en risk att vissa genrer, som hiphop, kommer att bedömas hårdare och mer godtyckligt av politiker och polis i framtiden? Hur många kommer mest att använda Yasin som ett exempel för att driva igenom en politik som vill stoppa eller slänga ut invandrare? Och vad blir konsekvenserna av det?
Jag säger inte att alla de frågorna är rättvisa eller relevanta i det här specifika fallet, men de skaver i bakgrunden.
Oavsett vilket handlar det här om en människa som har sonat sina brott och som därför, någon gång och någonstans, borde få en chans till att försörja sig på sin musik.
Men den rättsprincipen gäller inte för alla. Det borde oroa fler än vad det verkar att göra.
