Det låter som att de super ner Spöket Laban
Markus Larsson om låtarna i delfinal 5 i Melodifestivalen
För att citera metalduon Scarlet:
Boom boom, pow pow.
Karate.

Det var allt.
Samtliga bidrag är därmed presenterade, uppspelade och klara.
Och den femte veckan går bara ut på en sak:
Alla måste låtsas som att finalen kommer att handla om nåt annat än den delikata duellen mellan KAJ och Måns Zelmerlöw.
Vem såg den komma?
Förutom några personer i Göteborg fattade de flesta att den finlandssvenska bastudunken skulle göra succé. Men att KAJ snart har strömmats nästan dubbelt så mycket som Måns på Spotify?
Det är väldigt hullu.
Men Jönköping först. I Sveriges Jerusalem och de glada frimicklarnas förlovade land finns det bara ett bidrag som ska till final: Scarlet. Resten kan, för att uttrycka det milt, stanna kvar i bastun.
Det är, om nu nån har missat det, andra gången som duon Scarlet Hunts och Thirsty ställer upp i tävlingen. Och den här gången har de lyckats med att mjuka upp och ”mellodisera” sitt sound utan att spä ut skräckgroggen för mycket.
I ”Sweet n’ psycho” bryter den irländska häxan Bambi Thug sig in i slottet Gomorronsol. Det låter som att Scarlet super ner spöket Laban. Här finns också en del referenser till Abba och Sveriges största band i världen just nu, Ghost.
Det vore ett dåligt skämt om Scarlet inte gick vidare. ”Sweet n’ psycho” är antagligen det sista bidraget som har en chans att bli topp fem i finalen.
Arvingarna är också med igen med låten ”Ring baby ring”. Musiken är som vanligt så glad och omodern att Smakdomstolen i Haag nästan utfärdar ett besöksförbud för ett avancemang.
Victoria Silvstedt bör väl också nämnas. Frågan är dock om hon inte hade fungerat bättre som mellanakt. Av sex bidrag har hennes låt ”Love it” större chans att sluta sjua än att gå vidare.
Att bedöma bidragen utan att ha sett dem på scen är ett VM i skidskytte utan gevär. Men den som letar efter en potentiell skräll i det svenska bibelbältet kan för närvarande snegla bort mot debutanten Vilhelm Buchaus.
Han ställer upp med en klassisk britpop-tryckare från slutet av The Verves 90-tal som kan tilltala pappor, mammor och barn.
Men tills vidare är det fortfarande ett ord och fenomen som svävar lite ovanför allt annat:
Sauna.
