Projektet Max var dömt att misslyckas
Med namnbytet sågade man av den gren man själv satt på
TV-KRÖNIKA Den stora frågan är inte varför streamingtjänsten Max införlivar varumärket HBO i sitt namn igen den här sommaren, utan varför det någonsin plockades bort.
Det var ju en maximalt korkad idé från början till slut.
Så, detta har hänt.
För fem år sedan lanserades streamingtjänsten HBO Max i USA, och för fyra år sedan lanserades den även här i Sverige, som en ersättare för HBO Nordic.
För två år sedan bytte sedan tjänsten namn till Max i USA, och för ett år sedan blev HBO Max bara Max även här i Sverige.
Men sedan i maj i år kom beskedet om att Max den här sommaren skulle bli HBO Max igen, överallt.
Snurrigt? Ja.
På internet förenades nöjesjournalister, branschmänniskor och tittare i ett enda stort och rungande ”Vad var det vi sa?”.
Och Max själva hade inget annat val än att visa självinsikt och skoja om reträtten i sina egna sociala medier, med passande citat, screenshots och klipp från serier som ”Girls”, ”Euphoria” och ”Vänner”.
För absolut ingen, förutom uppenbarligen ägarbolaget Warner Bros Discoverys vd David Zaslav och, får man anta, ett gäng rådgivare som fick mycket bra betalt för att prata i nattmössorna, tyckte att namnbytet från HBO Max till Max var en bra eller ens rimlig idé från första början.
Det rådde snarare totalt konsensus kring att den var usel. Maximalt usel.
Tanken var, grovt uttryckt, att signalera att innehållet på tjänsten hade breddats. Och genom att lyfta bort bokstäverna HBO skulle man framstå som mindre elitistiska och exkluderande och mer som ett alternativ till konkurrenten Netflix. Med något för alla åldrar och typer och för även de absolut sämsta av smaker.
Och helt osentimentalt sågade man alltså av grenen man själv satt på.
Det vill säga ett av de mest aktade varumärkena inom populärkulturen. Tre bokstäver som var långt före sin tid och som sedan flera årtionden tillbaka inte bara är förknippade med, utan direkt synonyma med, hög klass, banbrytande innehåll och serier som har varit med och format tv-historien.
Som ”Sopranos”, ”The wire”, ”Game of thrones”, ”True detective”, ”Veep”, ”Six feet under”, ”Deadwood”, ”Sex and the city”, ”Band of brothers” och på senare år ”Succession”, ”The White Lotus” och ”The last of us”. För att nämna några.
HBO betydde något specifikt. Men kvar stod man med ett namn som kunde betyda allt och ingenting.
Max kunde ha varit ett tandkrämsmärke, en båtmotor, en fåtölj från Ikea, ett kortspel eller en kundklubb. Det kunde ha varit det namn en liten pojke gav sitt nya marsvin. Eller ja, en snabbmatskedja.
Det var inte en genomtänkt strategi, men det var däremot flera andra saker.
Ett självskadebeteende. En ängslig och både väldigt offentlig, väldigt kostsam och lite pinsam identitetskris. Ett skolboksexempel på hur man inte ska behandla ett betrott varumärke. Och en sedelärande historia om fallgroparna med att försöka laga sådant som inte är trasigt och som ingen har bett om att få lagat.
Det var dömt att misslyckas och det gjorde det också.
Vilket om inte annat är en trösterik bekräftelse på att kvalitet trots allt faktiskt fortfarande räknas.
FJELLBORGS FAVORITER
Too much
”Girls”-skaparen Lena Dunham är tillbaka, i högform, med den här romantiska komediserien på Netflix om en kvinna från New York (Megan Stalter) som flyttar med krossat hjärta till London och får ihop det med en indiemusiker (Will Sharpe). Roligt, stökigt och stjärnspäckat.
Tordyveln flyger i skymningen
Den här svenska barn- och ungdomsklassikern, som 1976 var en sommarlovsföljtetong i radio av Maria Gripe och Kay Pollack och två år senare gavs ut av Gripe som bok, finns nu som tv-serie i åtta delar på SVT Play. Ett stämningsfullt, fint iscensatt och lite lagom spännande familjeäventyr.
Oslo 1985
80-talsnostalgin är stark i den här småroliga NRK-serien på SVT Play. Året är 1985 och den vänsterradikala mamman Siri (Pernille Sørensen) och hennes två indoktrinerade barn flyttar ut från ett hippiekollektiv och in i kapitalismens högborg i ett av Oslos nyrikaste kvarter.
Hitta fler av Fjellborgs favoriter på tv.nu
