Pascalidou red ut på en alldeles för hög häst
Kast med stor sten i glashus i veckans ”Förrädarna”
TV-KRÖNIKA Den som sig i ”Förrädarna”-leken ger, den får leken tåla, kan man tycka.
Men när Alexandra Pascalidou fick smaka på samma medicin som hon själv delat ut till andra, då var tydligen fascistgränsen nådd. Och då skulle alla skämmas.

Så, Malou von Sivers blev den som valde fel bägare och blev giftmördad av förrädarna under natten. Och så var de bara åtta.
Men om von Sivers natt var dålig, blev Alexandra Pascalidous dag ännu sämre.
Den började med att hennes vän och (före detta) allierade Tom Sjöstedt uppmanade folk att rösta på henne till kvällen. På grund av deras nära relation ville han själv inte vara drivande, och hans namn fick absolut inte nämnas. Men han skulle sedan gärna lägga in dödsstöten efter att någon annan, helst Cleo Kinnaman, hade gjort smutsgörat.
Vilken rakryggad, stabil och manlig strategi, en sådan killkompis skulle man ha.
Tänkte ingen.
Hur som helst, sedan var det dags för uppdraget, och då hann Pascalidou med att, avsiktligt och för sin egen vinnings skull, bryta mot gruppens interna överenskommelse, som var tänkt att gagna alla i form av mer pengar till prispotten, bomma en relativt stor spik med en relativt stor hammare ett orimligt antal gånger, tappa självbehärskningen, bryta mot reglerna, och bli diskvalificerad.
Det var en uppvisning i osportsligt beteende, och man trillade väl inte direkt baklänges av överraskning när det senare blev hon som blev utröstad.
Men mest oklädsam var ändå den självrättfärdighet som hon svängde sig med, utan ett spår av självinsikt.
Det var så sorgligt att hennes människosyn hade fått sig en törn av folks beteende. Och man undrade om hon på förhand verkligen inte hade haft en aning om vad programmet faktiskt går ut på. Aldrig sett ett avsnitt? Som journalist inte gjort någon research alls? Och förresten själv hade uppfört sig genomgående exemplariskt? Till exempel vid Gry Forssells utröstning förra veckan och i uppdraget alldeles nyss?
Men själv skulle hon ju aldrig ha mördat varken sina vänner eller sina ovänner. Påstod hon vid runda bordet. Och man undrade vad hon då faktiskt hade gjort om hon hade blivit utvald som förrädare av Dragomir Mrsic.
Hade hon slagit näven i bordet, rest sig upp och gått hem tillsammans med sina principer? Eller hade hon bara vägrat att skicka ut några trogna ur spelet på nätterna, och hade det i så fall inte blivit väldigt... konstigt? Och förmodligen också brutit mot någon klausul?
”Följ inte den här fascistoida flockmentaliteten” och ”Jag vill att ni ska titta på mig i ögonen”, sade hon när hon blev utröstad, och gjorde en indignerad sorti på en väldigt hög moralisk häst. Lustigt nog efter att själv ha varit en del av problemet, genom att i avsnitt efter avsnitt ha röstat ut oskyldiga människor som slav under precis samma mentalitet som alla andra. Hoppla.
Jaja, nu är det i alla fall bara sju spelare kvar, varav två är förrädare, och i det här läget hade det nya momentet ”Sanning på menyn” – som alltså gick ut på att en deltagare skulle få bjuda en annan på middag och då få dess sanna identitet serverad – kunnat bli riktigt spännande. Om priset hade gått till en trogen, som sedan hade bjudit in en förrädare, vill säga.
Men så blev det inte nu, och när förrädaren Ahmed Berhan vann och sedan bjöd in den trogne Sjöstedt föll det hela rätt platt. Vilket var synd på en kul idé.
Men det kanske är nu man ska börja gissa på att Berhan fimpar sin kumpan Matilda Allan i finalen och sedan på egen hand tar hem hela faderullan?
Det känns i alla fall som att det börjar luta åt det.

