Enorma förvirringen i Melodifestivalen: ”Jag kom fyra, eller?”
SVT:s svar: ”Svårt att förklara”
Uppdaterad 2026-02-08 | Publicerad 2026-02-07
Röstningssystemet i Melodifestivalen skapar förvirring.
Arwin, som kom sist, trodde att han kom fyra.
– Det är i grunden enkelt, men svårt att förklara, säger Melodifestivalens projektledare Anders Wistbacka.
Arwin, 18, kom på sjätte och sista plats i den andra deltävlingen av Melodifestivalen. Hans bidrag var däremot inte det som fick minst antal röster – något som skapade viss förvirring hos artisten.
– Jag mår bra. Jag hade skitkul. Det är en tävling, och man vill vidare, alla vill vidare. Men samtidigt så… jag kom fyra tror jag? Eller? säger han på presskonferensen.
Trots att Arwin fick fler röster än både Laila Adèle och Klara Almström hamnade han alltså på sista plats. Det är för att det är poängen utifrån tittargrupperna som avgör vilken exakt placering de som åkt ur tävlingen hamnar på – där Arwin med sina 41 poäng fick lägst.
Arwins pik mot John Lundvik
Att Arwin kom sist grämer honom däremot inte alltför mycket.
– Jag vill showa och göra sådana här låtar, och jag fick visa upp det i Sveriges största program. Och jag ville såklart vidare som alla andra men jag hade så jävla kul på scen. När jag kom tillbaka till green room så började jag nästan gråta för att jag njöt så mycket. Så nu ska man festa!
Varför tror du det blev en sjätteplats?
– Jag vet inte. Alla låtar är för det första väldigt olika varandra. Sen är det ju veteraner och det är väldigt svårt att tävla mot. Jag känner att jag gav det jag kunde. Jag vet inte, jag kommer inte stå här och bara ”det är Tiktoks fel”, som John Lundvik gjorde, utan jag hade kul! Det var skitkul, och jag vill jättegärna tillbaka.
SVT:s svar efter förvirringen kring röstningen
Det första bidraget som går till final i Melodifestivalen baseras på flest antal röster i den första röstningsomgången. Det andra bidraget till final baseras på poäng utifrån olika åldersgrupper, utifrån rösterna i den andra röstningsomgången.
Platsen i finalkvalet går till den som fått högst antal röster av de kvarvarande fyra när man slår ihop de båda röstningsomgångarna – och det som sedan avgör placeringarna på fjärde till sjätte plats är antal poäng utifrån åldersgrupperna.
Melodifestivalens projektledare Anders Wistbacka menar att systemet i grunden är enkelt, men svårt att förklara. Förvirringen blir att SVT redovisar både antal röster och antal poäng i sändningen.
– Det här var ju en av anledningarna till att vi ville lägga utnämningen av finalkvalet på SVT Play, för att vi då kunde fördjupa och förklara mer. Nu var vi tvungna att lägga in det i programmet, och då tänkte vi att det skulle bli tydligare för tittarna genom att redovisa hur många röster de fått, så att finalkvalisten tas ut på antal röster och ingenting annat.
Kan du förstå att man som tittare blir förvirrad när man får se två olika poängtavlor med två olika resultat bland bottenplaceringarna?
– Det kan jag absolut förstå. Men det finns för- och nackdelar med olika metoder, det här tänkte vi var ändå den mest tydliga av olika varianter.
Tror du att ni kommer fortsätta visa två olika poängställningar?
– Ingen aning. Vi kommer naturligtvis utvärdera efter säsongen. Om vi kommer fram till att det finns ett bättre system så kommer vi naturligtvis gå på det.
Här kan du läsa allt om Melodifestivalen 2026; städer, datum, artister och startordning.
