Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

Sympatiskt existentiellt med Veronica Maggio

Publicerad 2026-03-20

Veronica Maggio släppte första halvan av sitt åttonde album i höstas. Resten kommer nu.

ALBUM Andra halvan av ”Sciura” rymmer ett kul inhopp av Yung Lean och en stark final men också en del spår som mest bara känns som mer Maggio.

Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus
Veronica Maggio
Sciura (disc 2)
EMI/Universal


POP När Veronica Maggio släppte de första sju låtarna från ”Sciura” i oktober verkade idén ha varit att skaka om sitt sound med för henne oväntade influenser från 90- och 00-tal och ekon av både All Saints och The Strokes. Hon pratade själv om att ”sänka axlarna lite” och ”att känna något själv först och inte oroa sig över långa intron eller spellistor”.

Helt klart vällovligt men då melodierna alltjämt kändes väldigt mycket Maggio var nog förändringen större för artisten än hennes publik.

Det intrycket kvarstår när vi nu får de sista sex spåren.

Låtar som ”Min vita kanin” och januarisingeln ”Sy dig på mig” är habila Maggio-låtar men passerar ändå relativt obemärkt förbi här, det känns kanske som att den svåröverträffade streamingstrategen trots allt lade sina starkaste nummer på första halvan av albumet.

”Hon är kaos” överraskar dock snyggt med en Nirvana-doftande gitarrslinga och Yung Lean som gäst i en ångerladdad dagen efter-blues förtätad av stråkar och coolt temperament.

”Den sista som andas på riktigt i rymden” har en karakteristiskt Maggio-lekfull text med The Cardigans-blinkning och fräsande retrosynthar som säkert kan bli en livefavorit bland fansen.

Finast i nya given är finalballaden ”En wicked och en blind” med ännu fler stråkar och synthar och en text om att vänta på något som aldrig kommer.

Den blir ett fint slut på en sympatiskt existentiell skiva som Veronica Maggio inte minst verkar ha gjort för att ge sig själv nya vägar vidare. Vilket förstås får respekteras.

Men greppet att klyva albumet på mitten utan annan egentlig anledning än att få uppmärksamhet två gånger börjar väl i ärlighetens namn kännas lite trött?

Särskilt som det verkar ha funnits en uttalad temaidé kring ”Sciura” hade det varit roligare att få hela historien på en gång.
BÄSTA SPÅR: ”En wicked och en blind”.


LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads, Bluesky och Spotify för full koll på allt inom musik