Lisa, 27, fick viktmedicin – dog på sjukhuset
Uppdaterad 2025-12-23 | Publicerad 2025-12-16
Lisa Berglund, 27, ville gå ner i vikt för att kunna leka med sin nyfödda dotter.
Nio månader efter att hon började ta viktminskningsläkemedel dog hon.
– Det var helt onödigt att det här hände, säger mamma Ylva Berglund.
Hösten 2022 hade Lisa Berglund i Piteå fött sitt första barn och hade fullt upp med att komma in i mammarollen.
– Det var ju mycket ståhej. Hon var lycklig och glad, säger hennes mamma Ylva Berglund, som först berättade det i Piteå-tidning.
Men kroppen började säga ifrån.
27-åringen hade länge kämpat med vikten och gjort flera försök att lägga om kosten och träningen. I januari 2023 tog hon kontakt med Cederkliniken i Piteå för att få hjälp att mer obehindrat kunna leka med dottern.
När hon fick viktminskningsmedicin Saxenda utskrivet i januari 2023 var glädjen stor. Det här skulle vara vändningen.
Tog upp problemen med fysioterapeut
Men i takt med att hon började gå ner i vikt kom också de extrema magsmärtorna, illamåendet och kräkningarna. Lisa fick krampliknande attacker som blev tätare och tätare ju mer tiden gick.
Lisa, som var en pigg, frisk och glad ung kvinna, misstänkte tidigt att det kunde vara medicinen.
I februari, bara några veckor efter insättningen, tog hon upp smärtorna med sin fysioterapeut. Men när hon sökte vård fick hon höra att skoven kunde vara magkatarr – med rådet att äta skonkost.
Inga prover togs.
Mamma Ylva tyckte att det lät som gallbesvär och uppmanade henne att söka akutvård varje gång. I maj slutade Lisa ta viktminskningssprutorna, men smärtorna bestod. Ylva räknar det till att dottern hade kontakt med vårdcentralen sju gånger mellan maj och juni.
Den 8 augusti genomförde hon ett ultraljud som visade att hon hade gallsten, som är en vanlig biverkning av Saxenda.
Dagen efter åkte hon in till akuten – igen. Där togs prover som visade att 27-åringen hade en inflammation i bukspottskörteln.
Sedan gick allt snabbt. Hon blev sämre och flyttades till intensivvårdsavdelningen. Nu hade hennes inflammation utvecklats till nekrotiserande pankreatit.
”Hoppas på det bästa”
Ylva började googla och läste att diagnosen var farlig med hög dödlighet, men läkarna sa att läget inte var kritiskt men väldigt allvarligt.
– Bland det första hon sa när vi kom dit var ju ’mamma, vem kan vi anmäla för det här?’ Jag sa att det är sekundärt, nu ska du först och främst bli frisk, säger Ylva som reste till sjukhuset i Luleå.
Under de första två veckorna gick Lisa att prata med men hon var trött och gick på starka smärtstillande. De resterande veckorna kom komplikationerna och hon sövdes ner.
– Men man försöker ju och hoppas på det bästa i alla fall. Men så blev det inte.
Den 7 oktober 2023 somnade hon in. Det var dagen innan dotterns ettårsdag.
Exakt vad som ligger bakom hennes död går inte att klarlägga. Men läkarna har sina misstankar.
– De säger att de tror att det är biverkning av läkemedlet som har orsakat det här, säger Ylva.
Anmält till Ivo
Familjen är kritisk mot att vården dröjde med att utreda hennes magsmärtor, vilket ledde till att deras dotter fick diagnosen alldeles för sent. De har inte heller kunnat hitta någon information om att Lisa blev informerad om biverkningarna av Saxenda.
Familjen har anmält det till Ivo, patientskadeförsäkringen Löf och Läkemedelsförsäkringen.
De sistnämnda gjorde bedömningen att det är sannolikt att pankreatiten orsakades av behandlingen med Saxenda. I utlåtandet säger de att insättningen och doseringen av läkemedlet har varit korrekt, men att behandlingen inte följts upp på ett korrekt sätt.
Löf gjorde samma bedömning.
De skriver i utlåtandet att vården borde gjort en läkarundersökning, stoppat medicinen och tagit blodprover.
– När man öppnade det här beslutet och läste att vi hade rätt i det vi misstänkte var det som en käftsmäll. Ett slag i magen. Man tänkte ju att nu var det verkligen bekräftat att hon dog i onödan, säger Ylva.
Ivo-anmälan gjordes i oktober förra året. De har fortfarande inte fått något svar. Den genomsnittliga handläggningstiden är 24 månader fick familjen veta i ett brev.
”Ville ha jättemånga barn”
Lisa beskrivs som en glad och skojig person. Hon tyckte om att vara i föräldrarnas sommarstuga och spela spel, titta på tv-serier och umgås med vänner.
– Hon var levnadsglad.
Vad drömde hon om?
– Hon ville ju ha jättemånga barn. Hon gillade barn. Och hon fick ett, och det är vi glada för.
I dag är dottern tre år gammal. De pratar mycket om ”mamma Lisa”, tittar på gamla bilder och besöker hennes grav. Ylva tycker att barnbarnet blir allt mer lik sin mamma.
– Skrattgropar och hennes personlighet påminner om henne, säger hon.
Tog inte hennes smärtor på allvar
Ylva tycker att vården borde tagit smärtorna på allvar och uppmanat Lisa att sluta med det nyinsatta läkemedlet tidigare. Familjen vill berätta om hennes dödsfall för att varna andra som tar viktmedicin – och få upprättelse.
– Vi kan ju aldrig få tillbaka henne men vi vill visa på att det kan gå illa. Även om man är ung och i övrigt jättefrisk så det kan hända alla. Trots att det är en ovanlig biverkning så det ska ju drabba någon.
