Matpriserna hotar vår ekonomi – därför rusar de
Stigande matpriser är det sista som svensk ekonomi behöver just nu.
Men orsaken till att det är så dyrt är inget mysterium.
Svaret går att utläsa svart på vitt i livsmedelsjättarnas siffror.
Minns ni när finansminister Elisabeth Svantesson kallade upp cheferna för landets handelsjättar till uppläxning om de skenande priserna på mat?
Det var i mars 2023. Då rådde full krisstämning eftersom maten blivit 22 procent dyrare på bara tolv månader enligt SCB:s statistik.
Månaden efter backade faktiskt priserna, något som Elisabeth Svantesson tog åt sig äran för.
Sedan dess har frågan hamnat mer i skymundan på den politiska dagordningen. Själva problemet? Det är större än någonsin.
Enligt SCB:s statistik står nu matpriserna 2 procent högre än vid krismötet med matjättarna och hela 28 procent högre än vid ingången av 2022.
Ockerliknande priser
En inflation som bromsar in är alltså, om nu någon missat det, inte samma sak som att det blir billigare att handla.
Ockerliknande priser på smör och ägg är här för att stanna.
I januari steg livsmedelspriserna med 2,2 procent i årstakt. I ett läge där svensk ekonomi gått trögt i snart fyra år är tajmingen sällsynt dålig.
Mat är näst efter boendet det som svenskarna lägger störst andel av hushållsbudgeten på - drygt 13 procent. Översatt till kronor handlade det om i storleksordningen 350 miljarder ifjol.
På några år har svenskarnas årliga matnota ökat med 80 miljarder bara för att priserna stigit.
På tio år har maten blivit 45 procent dyrare.
Ingen naturlag
Vart tar alla pengar vägen? Det är en fråga man kan ställa sig. Det gjorde också Konkurrensverket som i somras publicerade en stor genomgång av den svenska livsmedelsbranschen.
Slutsatsen: att maten alltid stiger i pris är ingen naturlag utan beror på dålig konkurrens.
Ett fenomen som Konkurrensverket lyfte fram är så kallad dubbelmarginalisering eller ränta-på-ränta-effekt. Den uppstår när varje aktör i ledet inte bara lyckas föra vidare kostnaden för dyrare råvaror utan även bibehålla sin lönsamhet på vägen.
Det gör att små prisökningar på insatsvaror leder till kraftiga uppjusteringar när det väl är dags för konsumenten att betala i butik.
Att just detta förekommit i Sverige kunde Konkurrensverket slå fast i sin genomgång, och det bekräftas också av en bläddring i livsmedelsjättarnas färska årsredovisningar.
Syns på bruttovinsten
Tydligast syns detta på den så kallade bruttovinsten.
Det är intäkterna från försäljningen minus kostnaden för att köpa in varorna.
Dagab, som sköter inköp åt Axfood-koncernen och också levererar till en del fristående butiker, gjorde 2019 (det senaste normala året före pandemi och inflation) en bruttovinst på 1,6 miljarder motsvarande en marginal på 3,7 procent. 2023 hade vinsten ökat till hela 3 miljarder och bruttomarginalen stigit till 4 procent.
I hela Axfood-koncernen, inklusive butikskedjorna Hemköp och Willys, har bruttovinsten ökat från 7,9 miljarder till 12,2 miljarder mellan 2019 och 2024 och marginalen fallit obetydligt från 15,7 till 14 procent.
I ICA Sverige har bruttovinsten ökat från 21 till 26 miljarder mellan 2019 och 2024 medan marginalen backat från 17,6 till 16,4 procent.
I Coop Sverige steg bruttomarginalen från 5 procent 2019 till till 5,8 procent 2023 och bruttovinsten från 1,45 till 2,2 miljarder.
”Svag priskonkurrens”
Som Konkurrensverket skrev i somras:
“Att dagligvaruaktörerna i hög utsträckning kunnat försvara sina bruttovinstmarginaler och till och med ökat sina marginaler i kronor tyder på att priskonkurrensen är svag.”
En annan indikator på hur gynnsam den kraftiga matprisinflationen varit för matjättarna är kassaflödet, alltså hur mycket pengar som flutit in när alla kostnader är betalda.
För Axfood har kassaflödet från verksamheten mellan 2019 och 2024 ökat från 3,6 miljarder till 5,5 miljarder, för ICA från 9,7 till 13,3 miljarder.
Vad kan göras åt saken? Konkurrensverket kom i samband med sin rapport med ett antal förslag. Det handlar bland annat om att kommunerna ska underlätta för etableringen av nya konkurrerande butiker och att det ska bli svårare för jättarna att låsa in handlare och producenter med hjälp av olika former av långa avtal.
När inser politikerna faran?
Regeringen hänvisar bland annat till att man gett mer pengar till Konkurrensverket för att studera och övervaka frågan.
I övrigt verkar det inte hänt mycket.
Historien ger vid handen att snabbt stigande matpriser i ett land är lite som att bjuda in till korvgrillning vid en ammunitionsdepå – det är att be om problem.
Livsmedelsinflation har fällt regering efter regering runt om i världen det senaste året, och bidrog till att föra Donald Trump tillbaka till Vita Huset.
När inser svenska politiker faran?