”Blixtinköpet” av drönarskydd har dröjt – i månader
”Stor frustration i Försvarsmakten”
Uppdaterad 2025-10-10 | Publicerad 2025-09-29
Redan i juni begärde Försvarsmakten att snabbt få köpa nya system för att möta drönarhotet.
Över tre månader senare har regeringen fortfarande inte sagt ja.
– Det har skapat stor frustration i Försvarsmakten, säger en källa till Aftonbladet.
Pengarna och underlagen finns – men tiden håller på att rinna ut.
I vårändringsbudgeten som antogs den 11 juni fick regeringen ett bemyndigande att lägga 25 miljarder extra på inköp av försvarsmateriel de kommande åren.
”För att möjliggöra snabba beslut”, som regeringen skrev i sin proposition.
Kort därefter lämnade Försvarsmakten in ett förslag på hur pengarna skulle kunna användas.
Bland de ”högst prioriterade” satsningarna fanns en snabbanskaffning av system som kan bekämpa drönare.
Det poängterade Försvarsmakten borde ske ”i omedelbar närtid”.
Har stött på
Försvarsmakten återkom enligt uppgifter igen i juli, med en ännu mer preciserad begäran.
Inte heller den har hittills lett till ett godkännande.
Enligt Aftonbladets uppgifter har den högsta försvarsledningen därefter stött på för att få ett besked från Försvarsdepartementet, utan framgång.
Beslutet skulle behöva fattas senast den 30 september, bedömde Försvarsmakten i juni.
På onsdag är det därmed för sent:
”Gemensamt för paketen är att deras genomförbarhet förutsätter politiska beslut senast under kvartal 3 samt efterföljande beställningar mot Försvarets materielverk och industri under innevarande år,” skriver Försvarsmakten.
”Tempot behöver höjas”
Både Ulf Kristersson och försvarsminister Pål Jonson (M) har gång på gång upprepat att det är bråttom med uppbyggnaden av det svenska försvaret:
– I allvarstider är det fara i dröjsmål, sa försvarsministern i januari.
– Försvarsansträngningarna måste öka och tempot i upprustningen behöver höjas.
Pål Jonson säger nu till Aftonbladet att Försvarsmaktens underlag inte varit fullständigt:
– Vi jobbar för fullt med att beställa mer luftvärn och antidrönarsystem. Där är vi och Försvarsmakten överens. Det behövs ett komplett underlag för att kunna fatta ett regeringsbeslut och det fanns inte i juni. Därför pågår en dialog med Försvarsmakten för att precisera vad som kan köpas in. Vi är angelägna om att beställa mer antidrönarförmåga snabbt, säger försvarsministern i en skriftlig kommentar.
”Kan ske hos oss”
Förmågan att möta drönare är minst sagt aktuell:
- Den 9 september flög 21 drönare in över polskt luftrum, och flera sköts ner av Natos jaktplan.
- Natten mott den 23 september stängdes trafiken på flygplatserna i Köpenhamn och Oslo ner på grund av drönarflygningar.
- Två dygn senare observerades drönare över de danska flygplatserna i Aalborg, Esbjerg, Sønderborg och Skrydstrup.
Statsminister Ulf Kristersson (M) sa i morse att ”allting talar för” att det är Ryssland som ligger bakom den senaste tidens drönarlarm i Europa:
– Jag tror att vi ska vara medvetna om att det lika gärna kan ske hos oss, sa han.
Regeringen beslutade idag att inför toppmötet i Köpenhamn på onsdag stödja Danmark med svenska Försvarsmaktens anti-drönarsystem och radarer.
Ska upphandlas
Försvarsmakten får på egen hand ta beslut om investeringar värda upp till 700 miljoner kronor.
Om köpet är dyrare än så hamnar beslutet hos regeringen.
Först efter att regeringen fattat beslut kan Försvarsmakten lägga en beställning hos Försvarets materielverk (FMV), som sedan får upphandla inköpet från industrin.
Det är en process som inom Försvarsmakten betraktas som tidskrävande och tungrodd i förhållande till det svåra säkerhetsläget.