Unga ska räddas från gängen – med ex-nazistens initiativ
Publicerad 2026-03-21
VÄXJÖ. Kriminella nätverk rekryterar barn och ungdomar.
Deras största konkurrent? Ett gäng eldsjälar i Småland.
– Vi behöver visa ungdomarna att det finns andra platser att hitta samhörighet på, säger Sara Lennqvist som är lärare och hållbarhetsansvarig för Östers IF.
Muhanad Muhedin är 16 år gammal och bor egentligen i Alvesta.
Men varje fredag efter skolan sätter han sig på ett tåg till Växjö. En resa som brukar ta 20 minuter.
– Men ibland får jag ta bussen. Då tar det 40 minuter, säger Muhanad.
Han är inte ensam om att ha sökt sig till Tipshallen i Växjö den här fredagen. I drivor släntrar ungdomar in i den enorma tipshallen vid 20-snåret på kvällen.
Totalt 266 ungdomar från hela staden och ett stort gäng – som likt Muhanad – tagit sig hit från närliggande kommuner.
De är här för nattfotbollen som arrangeras varje fredagskväll.
– Det är bra stämning här och jag tycker det är jättebra att vi har något att göra i stället för att vara ute på gatorna och göra dumheter, säger Muhanad.
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har rekryteringen av unga till kriminella nätverk blivit ett allt större problem.
Nyligen rapporterade SVT att antalet barn som misstänks för gängvåld tredubblats bara de senaste två åren. Samtidigt ställdes rekordmånga 88 barn inför rätta i fjol.
– Det är som en kamp om själar, säger Patrik Asplund.
Med sin bakgrund inom vit makt-rörelsen har Asplund kallats allt från ex-nazist till före detta skinskalle och ex-huligan. Men i början av 1990-talet gjorde han en helomvändning.
I dag ägnar han en stor del av sitt liv åt integrationsprojekt via stiftelsen Goodsport. Det var Patrik Asplund som tog konceptet nattfotboll från Storbritannien till Sverige.
– Det första nattfotbollsområdet vi startade var i Botkyrka för 20 år sedan och det lever än, säger Asplund som på den tiden jobbade inom Djurgårdens organisation.
Sedan dess har nattfotbollen expanderat till ett 60-tal områden runtom i landet, enligt Goodsport.
Ofta rör det sig om utsatta områden där stiftelsen står för koncept och stöttning i en uppstartsfas. Men grundtanken är att nattfotbollen ska drivas av lokala aktörer.
I Växjö drog satsningen igång 2015 inom ramen för idrottsföreningen Östers samhällsengagemang.
Då bara med ett tiotal deltagare. Därefter har initiativet växt i popularitet till hundratals ungdomar varje fredagskväll.
– Vi brukar säga att det här är Växjös största vardagsrum, säger Sara Lennqvist.
Hon är i grunden lärare. Men arbetar också som hållbarhetsansvarig för Östers IF och är därmed en av dem som varit involverad sedan starten.
– Många av oss har gjort det här i över tio år och det är för att vi ser vilken skillnad vi gör, säger hon.
Enligt Socialstyrelsen är nattfotboll ett exempel på brottsförebyggande metoder.
I interna mätningar uppger en majoritet av ungdomarna på nattfotbollen att den upplevda kriminaliteten har minskat tack vare aktiviteten.
Många uppger även att de har högt förtroende för den lokala polismyndigheten.
I Växjö beskriver Sara Lennqvist det som att gängen är deras största konkurrent.
– Vi vet att det pågår rekrytering av unga i dag. Därför är det superviktigt att vi är ännu bättre och ser till att ungdomarna är här i stället, säger hon.
Elias Mahmud har varit med på nattfotbollen sedan han var 14 år gammal. I dag är han 25 och hjälper ofta till som ledare.
Han poängterar vikten av att ungdomarna har ett ställe att gå till.
– För mig var det enkelt för jag har alltid varit en fotbollskille. Men har man ingenstans att vara kanske man hamnar snett. Då är det bättre att komma hit i stället för att vara ute och härja.
