Internbråk om partiskatten: ”Kan inte börja höja löner hur mycket som helst”
Publicerad 2026-04-19 07.18
ÖREBRO. Vänsterpartiets ledning vill sänka partiskatten och ge sina förtroendevalda 4 000 kronor mer i plånboken varje månad.
Men flera distrikt tar strid mot sänkningen – medan ett vill sänka ännu mer.
– Den är lite väl sträng, säger Artemis Lumarker, distriktsordförande i Uppsala län.
I helgen har hundratals vänsterpartister samlats till kongress i Örebro. Inför kongressen har partistyrelsen föreslagit att den partiskatt som deras förtroendevalda betalar från sitt arvode ska sänkas.
Den som tar ett förtroendeuppdrag för V i en kommun, region, riksdagen eller i EU-parlamentet ska betala in den del av ett arvode som överstiger 36 270 kronor , 45 procent av ett
Partistyrelsen föreslår att brytpunkten för partiskatten ändras till 50 procent. Det skulle ge 40 300 kronor kvar i plånboken varje månad, alltså drygt 4 000 kronor mer. Det motsvarar en lön på 57 000 innan skatt.
– Det här är ett bidrag som förtroendevalda ger till partiet. Vi har försökt att hitta en rimlig balans mellan vettiga arbetsvillkor, partiets ekonomi och väljarnas förtroende. Partistyrelsens förslag innebär i praktiken inte en höjning utan en korrigering för att värdet har halkat efter de allmänna reallöneökningarna, säger Maria Forsberg, partisekreterare i en kommentar.
”Ska inte ha ha väldigt höga löner”
Men det har inte fallit i god jord hos alla distrikt. Flera, bland andra, Malmö, Göteborg och Västerbotten, har motsatt sig förslaget och skrivit motioner om att man bör ha kvar skatten på dagens nivå.
Under lördagen debatterades frågan på kongressen.
För Eva Arvidsson, från Västerbottens län, är det solklart. Hon tycker inte att dagens arvode är en särskilt låg lön. Medianlönen i Sverige ligger på cirka 37 000 kronor – innan skatt.
– Partiskatten är en symbolfråga som handlar om att vi inte tycker att politiker ska ha väldigt höga löner. Att man inte ska leva ett annat liv än vanligt folk, säger hon.
Göteborgsdistriktet lyfter att en viktig utgångspunkt för skatten är att man inte vill att politiker ska kunna berika sig på sina uppdrag, något sänkningen går emot. Andra, som Eva Arvidsson, menar att det också handlar om förtroendet hos de egna väljarna.
Tror du att det kan sticka i ögonen på dem?
– Ja, det tror jag. Vanliga löntagare tjänar inte så mycket pengar. Ska man hålla sig förankrad med vanliga människor kan man inte börja höja sina löner hur mycket som helst.
Dessutom är skatten viktig för att partiet ska ha råd med sin verksamhet, menar hon.
– Vi har ju inga bidragsgivare som de andra partierna har.
Vill ha mindre skatt: ”Det är tufft”
Men det finns också dem som vill sänka skatten ännu mer. Uppsala läns distrikt vill att brytpunkten sätts vid 55 procent, alltså 45 870 kronor i arvode. Det blir nästan 10 000 kronor mer i plånboken jämfört med dagens nivå.
Att vara förtroendevald innebär mycket jobb, och ofta jobbar heltidspolitiker mer än heltid i praktiken, enligt distriktet.
– Det är tufft. Man tar väldigt mycket av sin fritid, tid med att vara med sin familj och liknande. För att kunna ha möjlighet att då kompensera till viss del tycker vi att man ska ha en lite högre ersättning, säger Artemis Lumarker, från Uppsala län.
Under söndagsförmiddagen ska kongressens ombud ta ställning till partiskatten.