Sorgen i byn efter nyårsbranden: ”Ofattbart”
Publicerad 2026-01-02
CRANS-MONTANA. Den exklusiva skidorten är i sorg.
Men medan anhöriga svävar i ovissheten återgår livet långsamt till det normala.
– Man tänker på diskoteksbranden, säger svenska skidåkaren Erika Dahlgren.
Det är en perfekt skiddag.
Solen skiner på de snötäckta bergen i de schweiziska alperna. Nyårshelgen innebär högsäsong på den exklusiva skidorten Crans-Montana, som ligger ovanför Rhônedalen. Turister från Frankrike, Italien, Tyskland och även lokalinvånare hittar hit.
Men pisterna är ovanligt tomma.
Svenska Erika Dahlgren, 43, kommer gående med skidorna i händerna efter att ha varit ute en hel dag i skidbackarna. Bredvid henne börjar afterskistället Zerodix fyllas på av möra skidåkare.
Men något är annorlunda.
– Det känns som det har blivit en lite mer avslagen stämning, säger Erika och tittar på utestället.
Ferdinand, 19, var mitt i brandkaoset: ”Vi förstod inte”
Hennes familj har som tradition att åka hit över nyår. Därför var det en olustig känsla som infann sig när hon på nyårsdagsmorgonen läste att det inträffat en explosion på baren Le Constellation, en plats hon besökt många gånger. Senare visade det sig att en massiv brand hade utbrutit. Den exakta orsaken har i nuläget inte kunnat fastslås, men åklagaren sa på fredagen att det mesta pekar på att brinnande isfacklor framkallade den våldsamma branden.
Tänkte på Göteborgsbranden
Det är helt ofattbart, tycker hon, och händelsen för tankarna till diskoteksbranden i Göteborg 1998, där över 60 unga personer dog och över 200 kom till skada. Precis som i Schweiz spred sig elden snabbt med kraftig rökutveckling och många fastnade i trängseln.
Familjen stannade hemma i sin stuga på nyårsdagen. De ville inte riskera att skada sig och överbelasta den redan pressade sjukvården i regionen.
– Vi hade verkligen tänkt åka skidor, men vi tog en paus. Det kändes som att det var många med oss som gjorde det också av solidaritet, säger Erika Dahlberg.
Bara några hundra meter ifrån ölglasen på afterskin bröt branden ut mitt under nyårsnatten. Nu är stället omringat av vita tält och skynken, och har blivit en brottsplats.
Den ligger mitt i centrum, mitt bland rustika stugor i trä.
Mittemot avspärrningarna ligger en klockaffär som säljer exklusiva klockor. Längre ner på gatan ligger Caviar house, som säljer kaviar och andra delikatesser. På gatorna glittrar julpyntet och nyårsbelysningen.
”Det enda jag kan göra”
Noémi Nidegger, 27, går genom stan med en blombukett i ryggsäcken. Hon har åkt två timmar från sin hemstad Fribour för att hedra alla offren i byn.
– Jag är här för att visa mitt stöd till familjerna som sörjer det som har hänt. Jag ska ge dem mina blommor och hålla en tyst minut. Det är tyvärr det enda jag kan göra. Jag kan inte vrida tillbaka tiden, jag kan inte göra mer, säger hon, och traskar vidare.
I en inredningsbutik är en kudde broderad med: ”Drink champagne in Crans”. Och det var exakt det de unga på Le Constellation gjorde under nyårsnatten.
Det berättar Raffaele, 18, som var där tidigare under kvällen.
– Det var perfekt, som en riktig nyårsstämning. Alla hade roligt, det var musik, folk skrattade. Stämningen var bra.
Han gick därifrån 00.40. Det räddade hans liv. En timme senare bröt den dödliga branden ut. Hans vänner var kvar. En av dem, en man i 18-årsåldern, ligger i koma på sjukhuset med allvarliga brännskador på kroppen.
– Han hade kunnat dö. Vi väntar på honom. Vi har inga nyheter än, säger Raffaele.
Céline, 29, från kantonen Vaud väntar också på besked vid minnesplatsen. Hon känner tre unga schweizare mellan 14 och 17 år som fortfarande inte har kommit hem.
– Just nu har vi inga nyheter om de tre personerna. De är försvunna. Vi vet inte om de är på sjukhus eller om de tyvärr omkom på platsen. Vi väntar på att de ska identifieras, säger Céline.
Var hemma med sin bebis
Le Constellation beskriver hon som ”the place to be”. Hon brukar gå dit varje år, men i år var hon hemma med sin bebis i stället.
Hur känns det att befinna sig i en stad när något sånt här händer?
– Det är fruktansvärt, särskilt i Crans-Montana som är väldigt turistigt. Man kommer hit för att träffa familj och vänner, festa, åka skidor och så vidare. Att en sådan tragedi händer här är verkligen hemskt.
Svensken Gustav Renlund, 54, passerar avspärrningarna. Han har sett föräldrar efterlysa sina barn i Facebook-grupper. Han beskriver det, precis som många andra, som en mardröm som berör hela Europa.
Han tycker att branden väcker många frågor kring säkerheten.
– Mycket kommer kanske att ändras också vad gäller standarder och hur säkerheten fungerar kring barer, säger han.
”Två verkligheter som möts”
Turistchefen Bruno Huggler välkomnar oss på kontoret på den lokala turistbyrån. Hans blick är plågad. Det är en svår situation att hantera, säger han.
– I dag är ingenting som det var förut.
Han säger att det hände mitt i högsäsongen, med i princip helt fullbokade hotellrum. Orten har aldrig varit med om något liknande, berättar han.
– Aldrig i den här omfattningen. Vi har aldrig sett något så dramatiskt – med den här branden och den här värmen. Föreställ er hur situationen var inne i den här baren, med tanke på branden och hettan.
Han beskriver det som att två verkligheter möts.
– Å ena sidan finns tragedin, med familjer och vänner som befinner sig i en fruktansvärd situation. Å andra sidan finns besökarna. De vet vad som har hänt, men de är här på semester – för att åka skidor, gå ut och äta middag och shoppa.
Nu behöver orten samla kraft.
– Som vid många tragedier kommer saker gradvis att återgå till det normala. Det kommer att finnas kvar i våra minnen och i våra tankar hos alla offren. Men nya besökare kommer. Livet fortsätter, och säsongen går vidare.
