Donya, 20, om rädslan i Iran: ”Husen skakar”
Publicerad 2025-06-16
Över 400 iranier har dött hittills i de israeliska flyganfallen, enligt AP.
Dygnet runt dånar stridsflygen över landets städer.
I storstaden Esfahan hoppas Donya, 20, att bomberna ska missa hennes familj.
– Vi är vakna hela nätterna, och på morgonen börjar ljuden igen, säger hon till Aftonbladet.
Esfahan är en av städerna som drabbats hårt av Israels bombanfall.
I tvåmiljonerstaden finns både kärnanläggningar och ett centrum för utveckling och tillverkning av robotar.
Aftonbladet får kontakt med Donya, 20, när hon via en släkting skickar en film på hur det brinner i utkanten av Esfahan efter ett bombanfall.
Hon vill inte visa sitt ansikte på bild eller ha med sitt fullständiga namn av rädsla för repressalier.
Vi har inte heller med detaljer om hennes familj.
Ovissheten värst
Donya betyder ”världen” på persiska, och nu skakar hela hennes värld av israeliska bomber.
Hon vill gärna berätta för omvärlden hur hon upplever kriget.
– Vi mår bra och är friska, men vi är stressade. När raketer skjuts iväg eller luftvärnssystemen aktiveras är ljudet väldigt högt och skrämmande och husen skakar. Oftast passerar de också precis ovanför oss och det är skrämmande, säger hon.
Ovissheten är det värsta, enligt Donya.
– Att man inte vet vad som händer imorgon är skrämmande. Min lillasyster är väldigt rädd och vår familj är väldigt orolig för vad vi ska göra om huset attackeras. På nätterna är det också väldigt skrämmande eftersom vi inte kan sova. Vi är vakna hela nätterna och på morgonen börjar ljuden om igen, säger hon och tillägger.
Barn dödas
– Krig är väldigt skrämmande, att allt man har byggt upp kan förstöras. Att man inte vet om man kommer överleva eller inte och ännu värre, att barn och oskyldiga småbarn dödas.
Vad är du mest rädd för?
– Jag är rädd att något ska hända mig och min familj och att vi ska förlora vårt hem och våra liv.
Donyas släktingar följer oroligt nyheterna från morgon till kväll sedan kriget började.
De senaste dagarna har Donya också fått uppleva att hennes pappa är rädd, något hon inte är van vid.
– Min pappa är också orolig över att något ska hända oss och det är skrämmande.
Vad skulle du vilja hälsa till världen utanför Iran?
– Om de kan hjälpa till och få slut på det här kriget vore det bra för det är bara folket och barnen som drabbas och dödas. Det här kriget påverkar bara människors psyke, liv och egendom. Snälla, stå vid vår sida i denna svåra situation.