Ingen vet hur många barn i Sverige som årligen förs utomlands.
Hur många som inte får gå klart skolan, eller säga hejdå till sina kompisar.
Samtidigt finns skolägare som fortsätter ta ut pengar för elever som i själva verket saknas.
Och ett system som missar att en pojke är försvunnen i flera år.
— BARNEN SOM FÖRSVANN —
Skolan stängdes – den 11-årige pojken saknas fortfarande
En granskning av Natalia Kazmierska och Johanna Rapp.
Pojken som älskar Arsenal skulle ha gått i sexan när kritiserade Römosseskolan stängs ned.
Då upptäcks att han är borta.
Två år senare vet Göteborgs stad fortfarande inte var pojken finns – eller att han i själva verket varit förvunnen längre än de anat.
Vad hände egentligen med den saknade Warsame?
Göteborg, hösten 2024
Vi letar efter en lägenhet i ett höghus, i en av Göteborgs mest utsatta förorter. Vid parkeringsplatsen arbetar några byggjobbare, en av dem planerar på bred göteborgska sin fredagskväll i telefon.
Ett par passerar på den asfalterade gångstigen mellan höghusen och en kvinna helt klädd i svart går in i kiosken på bottenvåningen i ett av lägenhetshusen.
Det här är adressen där en saknad pojke är folkbokförd.
Om han verkligen bor här, vet vi inte.
Inte heller vet de svenska myndigheterna. Pojken har inte varit i skolan på flera år, till och med folktandvården har anmält att han verkar försvunnen och kommunens försök att nå familjen har varit lönlösa – eller för tafatta.
Göteborg, hösten 2022
Beskedet kommer en torsdag i oktober.
Den sedan flera år kritiserade muslimska Römosseskolan ska stängas.
Enligt Kammarrätten har skolan misskötts i flera år och den tidigare rektorn är dömd för ekonomisk brottslighet, efter att drygt 12 miljoner kronor av skolans pengar försvunnit till lyxresor och organisationer i Somalia.
Kaoset kring skolan har vållat oro och sorg bland många elever, som demonstrerat med färgglada plakat på Gustaf Adolfs torg, för att få gå kvar i sin skola.
Men liberale politikern Axel Darvik, som då är ordförande i grundskolenämnden i Göteborg, är nöjd. Han tycker att det är en viktig dom i kampen mot parallellsamhällen.
– Det här ger barnen en ärlig chans att bli inkluderade i det svenska samhället, säger han till TT.
Redan inför terminsstarten 2022 får drygt 200 av Römosseskoncernens elever sluta. Göteborgs stad börjar med det omfattande arbetet att omplacera barnen till andra skolor runt om i staden. Men de kan först inte hitta flera elever.
Åtta månader senare är 32 fortfarande försvunna.
Det kommer senare visa sig att majoriteten av dem i stället är utomlands.
Hösten 2024 har kommunen lyckats lokalisera var nästan alla saknade elever befinner sig. Alla utom en.
En i dag 13-årig pojke, som vi kallar Warsame.
Alla som går i den svenska grundskolan har skolplikt, en grundläggande rätt till utbildning. Föräldrar som håller sina barn borta från klassrummen kan få betala vite.
Men skolplikten är också ett skyddsnät. Via skolpliktsbevakningen kan kommunen upptäcka när barn far illa.
Eller hitta en pojke som plötsligt försvinner.
I augusti 2022 sätter processen igång. Göteborgs stad försöker kontakta Warsames föräldrar, men får inget svar. Brev skickas till Warsames hemadress utan resultat. Kommunen gör orosanmälan till socialtjänsten, anmäler till Försäkringskassan och Skatteverket. Men ingenstans hittar de svaret på varför Warsame är borta.
En då 11-årig pojke, som ska gå i skolan, lära sig bråktal och spela fotboll med kompisarna på rasten.
Vad kan ha hänt med Warsame?
Nairobi, våren 2024
”Snälla hjälp mig bort härifrån
Hon kommer att ta min dator och slå mig jag vet inte vad jag ska göra jag kommer inte kunna ha kontakt med dig”, skriver flickan i ett mejl.
Det kommer visa sig att hon är viktig i den här historien av flera skäl.
Hon är nämligen syster till den saknade Warsame, som i dag hunnit bli 13 år.
Mejlet skriver hon till svenska myndigheter från Kenya dit hon fördes för fyra år sedan, hösten 2020.
Hon trodde att familjen var på en tillfällig resa. Men de blev kvar.
Nu vill tonårsflickan ha hjälp att komma hem till Sverige.
Hon säger ”hem” – för Sverige är landet hon är född i, där hon är uppvuxen och dit hon nu längtar.
Flickan har bland annat berättat för svenska ambassaden i Kenya att hon utsatts för våld på den koranskolan hon gått på. Hon har blivit slagen med rör på skolan, vittnar hon om. Dessutom har hon sagt att hon är rädd för att bli bortgift med en kusin.
Utrikesdepartementet kontaktar socialförvaltningen i Göteborg. En stor apparat med att hjälpa flickan drar igång. Så småningom kommer hon att få hjälp med att ta sig till Sverige
”Jag har det jättedåligt här, ja jag har sagt till min mamma att jag vill åka tillbaka men hon låter inte mig hon sa att måste stanna här och att jag ska glömma bort om Sverige. Jag skulle gärna vilja ringa dig på Whatsapp men jag använder dator och jag har ingen mobil eller number”, skriver flickan i ett mejl till myndigheter.
Bland förvaltningsrättens handlingar kommer det senare dyka upp en video, inspelad på en mobil, när flickan går längs en trottoar tillsammans med sina kompisar i Nairobi, en dryg halvtimme från svenska ambassaden. De har vita och svarta slöjor och skämtar med varandra samtidigt som de passerar murar och grindar till bostadshus och företag. Elledningarna avtecknar sig som streck mot en klarblå himmel.
– Hej allihopa, nu har vi kommit från skolan, vi skulle checka våra prov, säger flickan in i mobilkameran.
Finns Warsame också här någonstans, i den kenyanska storstaden?
Göteborg/Stockholm, hösten 2024
Kan det stämma, att familjen lämnade Göteborg redan 2020 – alltså två år innan kommunen upptäckte att Warsame var borta?
Vi gör en tidslinje, samlar in handlingar och uppgifter från en rad förvaltningar och myndigheter.
Allt tyder på att det som storasystern berättar är korrekt: att hon och hela hennes familj försvann till Kenya redan 2020.
Men när vi frågar skolpliktsbevakningen i Göteborg säger de sig inte ha fått några indikationer på att Warsame försvunnit tidigare.
Kommunen har tvärtom under denna tid betalat ut skolpeng för Warsame, ett barn som överhuvudtaget inte befunnit sig i landet.
Warsames fall avslöjar hålen i skyddsnätet: hur lätt en pojke tycks falla mellan stolarna i ett land som annars gärna stoltserar med att värna barnens rättigheter.
Fram träder en helt annan bild, av ett ingenmansland där barn befinner sig i åratal, bortom myndigheters vetskap och kontroll. Ett barnens eget skuggsamhälle.
LISTA: Alla muslimska skolor som stängts – här är skälen
Men hela tiden har det funnits tecken på vart Warsame tog vägen.
Det är bara det att ingen har lagt ihop pusselbitarna och lyckats se hela bilden.
För det finns flera som reagerat på att Warsame och hans syskon saknats under dessa år som gått.
Folktandvården har anmält till Skatteverket att syskonen inte dykt upp på mottagningen.
Och Warsames storebrors kommunala skola reagerar när han hösten 2020 försvinner från årskurs åtta.
Familjen uppger att storebrodern ska komma tillbaka efter tio dagar, sedan efter två veckor. Hans kompisar får inte längre kontakt med honom via Snapchat. Skolan gör en orosanmälan till socialtjänsten. Storebrodern återvänder inte.
Skatteverket får också information från mamman om att barnen bor i Kenya. Våren 2021 slutar familjen dessutom få barnbidrag från Försäkringskassan. Men skolpengen för Warsame fortsätter att betalas ut.
Än i dag, 2024, har skolpliktsbevakningen inte lyckats ta reda på var – eller om – Warsame går i skolan. Han fortsätter vara ett ärende på deras bord.
Kontaktförsöken med hans föräldrar sker i dag allt mer sporadiskt. Kommunens tjänstemän ringer först bara en gång i kvartalet för att försöka hitta Warsame. Sedan en gång i halvåret.
Senast man försökte nå föräldrarna var dagen före skolavslutningen i juni 2024. Utan resultat.
Vi bestämmer oss för att försöka själva.
Göteborg, hösten 2024
När lägenhetsdörren öppnas i det gulvita trapphuset blir vi överraskade när det är Warsames pappa som står där.
Myndigheter har ju förklarat för oss att det är svårt att få kontakt med vårdnadshavarna.
Men här står fadern i dörröppningen och visar in mot vardagsrummet.
– Kom in, säger han innan han sätter sig i en svart lädersoffa.
Pappan bekräftar på bruten svenska hur han och hustrun hösten 2020 flyttade till Kenya med barnen men att föräldrarna trots det emellanåt är i Göteborg. Men de tycker inte att de utsatta områdena är en bra miljö för deras barn att växa upp i.
– Det här är ett jättestökigt område med mycket kriminalitet, vi ville inte att barnen skulle hamna i det, säger han, om anledningen till flytten.
– Vi har försökt flytta till ett annat område men det är svårt med lägenheter.
Pappan visar upp en faktura från den internationella skolan han säger att Warsame går på nu i Kenya.
Han berättar hur sonen på fritiden spelar mycket fotboll, att han älskar laget Arsenal och att han också går på en digital koranskola på kvällstid. Pappan visar en video på en brunögd Warsame när han mimar till en låt samtidigt som han sitter i vad som ser ut att vara ett vardagsrum.
– Han är jätteduktig i skolan. Han säger att han vill jobba med it när han blir stor.
Vi frågar varför familjen inte anmält var Warsame befinner sig, men pappan verkar förvånad. De har visst berättat, hävdar han. Römosseskolan fick information om att Warsame flyttade utomlands redan 2020, enligt pappan.
– Jag berättade det för en lärare där.
Skolinspektionen har tidigare kritiserat Göteborgs kommun för hur passivt de hanterat de saknade eleverna från Römosseskolan. Kommunen har gjort för få kontaktförsök och inte ens följt sina egna rutiner kring vissa barn.
Warsames syster var inskriven på en kommunal skola i Göteborg i hela två år trots att hon, kanske mot sin vilja, lämnat Sverige.
Vi försöker kartlägga turerna i den labyrintiska skolbyråkratin: skolan kontaktade en central funktionsbrevlåda, men skolpliktsbevakningen centralt satte inte igång med att leta då eftersom flickan fortfarande var inskriven på skolan.
Inte förrän våren 2023, två och ett halvt år efter att systern försvann utomlands, kommer det in en orosanmälan. Kommunen är rädd för att flickan inte får sin rätt till skolgång tillgodosedd.
Men när socialtjänsten inte får tag på föräldrarna avslutar de utredningen utan åtgärd.
Och ännu ett barn faller mellan stolarna.
Göteborg, hösten 2024
Pappan menar att hans barn inte alls tvingats till Kenya utan att de flyttade dit för att barnen skulle få en bra utbildning. Föräldrarna har också i samtal med socialtjänsten förnekat att någon tänkt gifta bort dottern. De har också sagt att de kom överens om att dottern kunde sluta i koranskolan, när hon ville sluta där.
– Hon blev påverkad av en kompis, menar pappan om varför dottern kontaktade svenska ambassaden i Nairobi och bad om hjälp.
Hur har i dag 13-åriga Warsame haft det under dessa år som försvunnet barn, som pojken i ingenmanslandet?
Vi ber pappan att låta Warsame ta kontakt med oss, så att pojken själv kan berätta hur han har det i Kenya. Vi vill höra hans egen röst.
Pappan säger att han ska försöka.
Pernilla Palm, enhetschef på placeringsenheten i Göteborg, säger att de inte har några uppgifter kring att Warsame ska befinna sig i Kenya. Inte heller har de någon kännedom om att han ska ha lämnat landet redan 2020.
Kommunen har betalat ut skolpeng för Warsame fram till och med våren 2022. Ersättningsnivån låg då på 10 525 kronor per elev och månad. Enligt Pernilla Palm kan de dock inte svara på hur mycket som betalats ut för honom på felaktiga grunder eftersom de inte vet hur hans skolgång har sett ut.
– Det är upp till Skolinspektionen att inspektera alla fristående skolor och det är upp till de fristående skolorna att följa regelverket, säger Pernilla Palm.
En del skolor väljer att åka hem och knacka på hos familjer som inte svarar i telefon när de letar efter eleverna. Men enligt Pernilla Palm är det ingenting som finns inskrivet i deras anvisningar eller som den centrala skolpliktsbevakningen har möjlighet att göra.
– Vi anmäler till socialtjänsten och vi anser att det är socialtjänsten som har rätt förutsättningar för det, säger hon.
Pernilla Palm lyfter att föräldrarna har ett stort ansvar både i att informera och att svara på kontaktförsök.
– Det är väldigt tydligt i skollagen att se till att ens barn uppfyller skolplikten.
I backspegeln menar Axel Darvik (L), tidigare skolkommunalråd i Göteborg att stängningen av Römosseskolan ändå var lyckad, ur integrationssynpunkt.
– De allra flesta eleverna har kommit till bra skolor, det är ju en stor framgång. Men man vet inte exakt vad som hände alla barn, och det är ju ett problem att skolpliktsbevakningen inte varit bättre i Göteborg, och att vi inte har tillräckligt bra system för att skydda alla barn i Sverige, säger han.
Vad tänker du kring att det finns barn som försvunnit från samhällets radar i flera år?
– Jag tror att man har varit för godtrogen tidigare och inte heller riktigt förstått hela komplexiteten med parallella samhällen i Sverige.
Vi väntar på ett meddelande från Warsame och hör av oss på nytt till pappan.
Men inget svar från pojken kommer.
Fotnot: Warsame är ett fingerat namn.
