Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

S-toppen om attackerna om ”tvångsblandning” av befolkningen: ”Rasism”

Publicerad 2025-08-31

GÖTEBORG. Socialdemokraternas integrationsprogram har skapat kraftiga reaktioner hos Tidöpartierna.

Göteborg kan bli partiets skyltfönster för en politik som utmålats som en ”tvångsblandning” av befolkningen.

– Det handlar om rasism. Att man är rädd för personer som har en annan hudfärg, säger S-toppen Jonas Attenius.

Så vill Socialdemokraterna minska segregationen i Göteborg
Så vill Socialdemokraterna minska segregationen i Göteborg
1:32

– Välkommen till Göteborg!

Jonas Attenius, S-toppen och kommunstyrelseordföranden, vidgar sitt leende.

Solen skiner och på rådhustrappan sitter folk och äter glass i augustivärmen. Göteborg visar sig från sin bästa sida.

Handslagets fasthet vittnar om självförtroende.

På partikongressen i månadsskiftet mellan maj och juni röstades Jonas Attenius in i partiets absolut maktsfär: verkställande utskottet. Partiet klubbade också igenom det integrationspolitiska program som han ansvarade för tillsammans med Lawen Redar.

I en intervju med Aftonbladet på kongressen slog han fast att partiets mål är att blanda befolkningen för att bekämpa segregationen.

Uttalandet fick fart på politiska motståndare som såg en gyllene möjlighet att skapa debatt.

Jonas Attenius, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg.

S på defensiven

Migrationsminister Johan Forssell (M) talar om ”tvångsblandning” och finansminister Elisabeth Svantesson (M) framhärdar att Socialdemokraterna står för ”tvångsförflyttningar från villa till betongförort”.

S har hamnat på defensiven. Magdalena Andersson har försökt gjuta olja på vågorna genom att framhärda att projektet är långsiktigt och inte kommer att genomföras hastigt.

– Man vill skapa en bild av att folk som jobbat och slitit hela livet ska bli ett socialt ingenjörskonstprojekt, men jag måste slå hål på det. Det är ju inte sant, säger Jonas Attenius.

– Det är en mer eller mindre rasistisk ton i debatten. Det spelar tydligen roll om man har vit eller brun hudfärg, fortsätter han.

Aftonbladet är på plats för att se hur den så kallade ”blandningen av befolkning” ser ut i praktiken.

Attenius röstades in i Socialdemokraternas verkställande utskott i våras.

En del av inspirationen till S nya integrationspolitik hämtades från just Göteborg och här kan man skymta S integrationspolitik i praktiken. Staden kan potentiellt bli ett skyltfönster om Jonas Attenius lyckas bryta segregationen.

Men än är det en bit kvar. Målet är att staden inte ska ha några utsatta områden 2035 och de särskilt utsatta områdena till 2030.

Inte riktigt så illa

Tidigare hade Göteborg sex särskilt utsatta områden, nu är man nere på fyra. 41 000 invånare bor i de särskilt utsatta områdena, det är en halvering jämfört med för fem år sedan.

S-toppen har valt bilen för resan, en Volvo XC60, med stor omsorg. Han tillstår att det är hans frus bil, själv kör han en Volkswagen Polo.

– Hur hade det sett ut om jag körde runt Aftonbladet i en Volkswagen? skämtar Jonas Attenius.

Efter att ha tragglat sig igenom Göteborgs centrala delar, som i nuläget är en byggarbetsplats i och med byggnationen av den kontroversiella Västlänken, styr Jonas Attenius kosan mot Gårdsten.

”Det spelar tydligen roll om man har vit eller brun hudfärg”.

Området var särskilt utsatt fram till 2019, men är nu i stället klassat som utsatt – alltså illa, men inte riktigt så illa som det var tidigare.

Mot slutet av 1960-talet byggdes lamellhus med tusentals bostäder som kunde husera arbetarklassfamiljer. Det är ett klassiskt miljonprojekt som mött tidens tand.

Här har kommunens bostadsbolag Gårdstensbostäder arbetat med olika insatser för att bryta segregationen i nästan tjugo år – både med S och M vid rodret.

I Gårdsten har kommunen arbetat för att bryta segregationen i närmare 20 år.

”Ska vara helt och rent”

89 procent av de boende i Gårdstensbostäders hyresrätter har utländskt påbrå.

På Gårdstensbostäders kontor i Gårdstens centrum tar bolagsledningen emot för en dragning om läget.

De egna trygghetsmätningarna visar på en ökad trygghet. Utöver att kommunen har fått in olika boendeformer i området har bostadsbolaget rustat upp de gamla lägenheterna i miljonprogrammen, man har bland annat infört ordningsregler som att låsa tillgången till källarlokaler efter 21.00 och förbud mot kamphundar.

Gårdstensbostäders vd, Ulf Merlander, är före detta områdespolischef i Göteborg. Han förespråkar ordning och reda.

– Man kan inte börja med trevliga aktiviteter, ballonger och glass. Man måste sätta tryggheten först, säger han.

– Det ska vara helt och rent, då känner folk att det blir bättre i området och tilliten ökar, fortsätter han.

Ulf Merlander visar runt i området. I centrumbyggnaden finns en del butiker, men många lokaler ekar tomma.

Ulf Merlander är före detta områdespolischef i Göteborg.

Nybyggda små radhus

Rundvandringen i området gör halt när en kvinna öppnar dörren till en förskola som ligger i ett av hyreshusen.

– Välkomna in! säger hon glatt.

Kvinnan är en av grundarna till en ekonomisk förening som driver en förskola. Hon berättar att hon upplever att området har blivit tryggare och att gårdarna har blivit finare efter en upprustning. Det finns fortfarande bus, men det är ändå bättre än tidigare, anser hon. Att flytta ifrån Gårdsten för att slippa den otrygghet som finns kvar är uteslutet.

– Då lämnar man ju bara skiten bakom sig för någon annan att ta hand om, säger hon.

Vandringen går vidare mot ett område med nybyggda små radhus med en boyta om omkring 60 kvadratmeter. Innan husen byggdes fanns här en stor parkeringsplats och en butik som drog åt sig kriminalitet, enligt Ulf Merlander, vd:n på Gårdstensbostäder.

Han var som polis ofta nere i området för att patrullera.

– Man kunde inte åka härifrån utan att ha någon med sig i bilen, säger han.

Aftonbladet är på plats för att se hur den så kallade ”blandningen av befolkning” ser ut i praktiken.

”Saknar politik på nationell nivå”

Men allt är inte väl. En man som köpt ett av radhusen säger att han söker ett större boende i takt med att familjen växer. Och så är det otryggheten.

– Det är polisbilar här med blåljusen på ganska ofta, säger han.

Ulf Merlander pekar på gatan bredvid radhuset.

– Där sker narkotikaförsäljning, säger han.

Bostadspolitiken är en av de bärande delarna i S integrationspolitiska program.

Villor ska blandas med hyresrätter. Radhus ska byggas i närhet till miljonprojekt. Bostadsrätter ska växlas med hyresrätter i samma område.

– Det är en politik som till vardags även drivs ute i kommuner av moderater. Men de har tagit till det här som en taktik, kanske i desperation för att man saknar politik på nationell nivå om hur man vill agera för att öka integrationen, säger Jonas Attenius.

Moderaternas oppositionsråd i Göteborg, Axel Josefson.

”Tvinga människor flytta”

Axel Josefson är Moderaternas oppositionsråd i Göteborg. Han håller fast vid sitt partis talepunkter om ”tvångsblandning”.

– Den stora debatten här har varit att Socialdemokraterna gått fram med att man vill tvångsblanda den redan befintliga befolkningen där man med styrning vill tvinga människor att flytta ifrån sina områden. Det finns en mer övergripande frågeställning som jag upplever att man försöker tona ned när man inser att man trampat snett, säger han.

Under Moderaternas styre förra mandatperioden tog kommunstyrelsen fram en strategi för att lyfta utsatta områden och satsade miljardbelopp på flera insatser.

Det är det arbetet som S nu bygger vidare på, men Axel Josefson menar att partiets nya integrationspolitik kommer att få andra effekter.

– När man går in i en socialistisk planekonomi som innebär att man flyttar runt befolkningen och tror att det löser problemet, det är ett stort feltänk och skapar nya konflikter.

Vilka konflikter skapas, menar du?

– Man riskerar att förstöra attraktiva och fungerande områden genom en typ av bebyggelse som inte passar där. Människor har arbetat och sparat för att bosätta sig i ett villaområde och förväntar sig att det ska fortsätta vara på det sättet. Men målsättningen att flytta över kriminalitet till de här områdena, det vill inte människor ha.

Men blir det automatiskt så att man flyttar över kriminalitet för att människor flyttar?

– Ja, det finns en risk för det. Vi har sett att gängkriminaliteten har flyttat in. Jag förstår att folk blir oroliga när Socialdemokraterna går fram med de här orealistiska förslagen.

Är er bild att den politik som S har fört under den här mandatperioden är en sådan tvångsblandning som ni talar om?

– Nej, regeringen har stramat åt flyktingströmmarna så det har inte kunnat förflyttats människor på det sättet. Men de har ju förberett för de här tvångsförflyttningarna genom att man vill bygga hyresrätter i villaområden.

S-politiken omfattar inte bara byggnader, här finns även en plan för människorna.

Inte bara byggnader

Jonas Attenius försäkrar gång efter annan att någon förflyttning mot människors vilja inte kommer att ske. Dessutom kommer S integrationsprojekt inte att uppfattas som så radikalt som det målats upp av motståndare, säger han.

– Jag tror inte att de kommer att uppfatta det. Det är långa ledtider.

Men det måste väl gå fort med tanke på er egen problembeskrivning?

– Ju fortare desto bättre. Men det är en stor apparat jag befinner mig i. Vi realiserar det vi vill och det beskrivs från högersidan som så dramatiskt.

S-politiken omfattar inte bara byggnader, här finns även en plan för människorna.

Partiet vill att inflyttningen till utsatta områden av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ska begränsas. I praktiken innebär det ett förbud för kommuner att placera nyanlända i utsatta områden, dra in socialbidrag för de som ändå flyttar till utsatta områden och begränsa asylsökandes rätt att ordna eget boende.

Dessutom vill S ha en överenskommelse mellan staten och kommuner som innefattar stora investeringar och sociala satsningar som ska lyfta de utsatta områdena.

Jonas Attenius är snabb med att tillägga att integrationspolitiken ska kombineras med en så kallad ”stram” migration. Där har partiet tidigare legat fel, anser S-toppen.

– Vi hade behövt ta det här beslutet tidigare om att ha en stramare migrationspolitik. Vi har haft en utveckling i Sverige med en ökad segregation och vi har en integrationsskuld. Det är inte för att vara ond och kall, men vi måste jobba med våra invånare här på hemmaplan i första hand, säger han.

Resan går vidare till Bergsjön. En del av miljonprogramslägenheterna på höjden har blivit k-märkta. De är en rest av den socialdemokratiska utopin anno 1965.

På en parkering nedanför ett av husen står en utbränd bil. Bredvid parkeringen ska kommunens bostadsbolag bygga tio radhus. Projektet är en del av ett test för att se om radhus i området kan locka nya boende. Socialdemokratiska utopin anno 2025.

Du sa under vår intervju på kongressen i våras att befolkningen ska blandas, vad innebär det i praktiken?

– Det har misstolkats, men för mig innebär det precis det vi har sett här och nu. Att möjliggöra för människor att flytta var de vill. Det handlar om att bryta ojämlikheten. Dess yttersta konsekvens är parallellsamhällen och det kan väl inte ens moderater eller sverigedemokrater acceptera?