Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

Mohamssons son-kampanj efter katastrofsiffrorna: ”Lite sorgligt”

Uppdaterad 2026-03-13 | Publicerad 2025-11-02

Simona Mohamsson, L.

Simona...

Skolsson.

Mobilförbudsson.

Knäckgängensson.

Det är några av Liberalernas partiledares nya namn i senaste kampanjen ”Därför Mohamsson”.

Liberalerna ligger på blodröda siffror i opinionsmätningarna, mindre än ett år till riksdagsvalet.

Partiledare Simona Mohamsson har också fått kämpa med förtroendet från folket. Efter utspelet om att Liberalerna vägrar sitta i en regering med SD visade en mätning från Demoskop att bara nio procent av svenskarna har ganska eller mycket stort förtroende för Mohamsson.

Under söndagen kom nästa smäll. Indikator Opinion visar att en tredjedel av de tillfrågade inte vet vem hon är.

Nu gör partiet ett försök att bygga sin partiledare inför valkampanjandet.

Den nya kampanjen.

I den nya kampanjen ”Därför Mohamsson” får partiledaren en hel rad nya namn.

Knäckgängensson, Möjlighetsson, Integrationsson och Ordningsson är några av dem.

Hon förklarar namnbytena med att Mohamsson för henne blivit mer än ett efternamn. Det har blivit en symbol för att ”anstränga sig och se möjligheter”.

”När min familj kom till Sverige bytte min pappa vårt efternamn. Från Mohammed till Mohamsson, för att vi nu blivit en del av Sverige. Mohamsson är mer än ett efternamn för mig. Det står för att anstränga sig och se möjligheter”, skriver Mohamsson i ett pressmeddelande.

Paul Ronge.

PR-experten Paul Ronge menar att kampanjen kommer ur desperation och han är tveksam till att det här kommer att hjälpa Liberalerna över riksdagsspärren.

– Jag kan förstå att man gör detta. Det är ju panik i lägret just nu. Men det funkar sällan att försöka fokusera på politiker i stället för politiken. Själva kampanjen blir lite sorglig, man ska inte behöva berätta att man är partiledare.

Ronge säger att tankarna går till kampanjen där Centerpartiet skulle bygga sin partiledare Lennart Daléus, på kort tid, inför riksdagsvalet 1998.

Den kallades ”Det här är Lennart”.

– Det fungerade inte alls. De förlorade nio mandat och Lennart Daléus blev inte särskilt långvarig som partiledare. De lyckades inte riktigt få in honom i folks medvetande.

– Jag tror att den här kampanjen fungerar lika lite som det gjorde för Lennart Daléus när det begav sig, fortsätter Ronge.

C-kampanjen från 1998 blev inte så lyckad, enligt Paul Ronge.

PR-experten trycker på att man man inte har så många alternativ i Liberalerna just nu. Partiet har redan testat ”popcornstrategin” att komma med många utspel på kort tid. Nu gäller det att chansa.

– Jag tror inte att det här skadar på något sätt heller. Visar det sig plötsligt vara en succé så var det förstås värt det.

Du tror inte att hon kommer bli känd som Knäckgängensson i folkmun framöver?

– Jag tror inte alls det. För att knäcka gäng behövs ju muskler och ingen kan anklaga Moderaterna och Sverigedemokraterna, exempelvis, för att sakna muskler på den fronten. Det här förklarar inte varför man ska rösta på Mohamsson.

– Det ger nästan mer fokus på spinkigheten i partiet, lägger Paul Ronge till.

Lars Leijonborg med anhängare efter en partiledardebatt 2002.

Positiva exemplet: ”Lejonkungen”

Men det finns positiva exempel på personkampanjer. Inom Mohamssons egna parti, till och med. Partiledaren Lars Leijonborg fick smeknamnet ”Lejonkungen” under valspurten 2002. Även då hade partiet ett dåligt utgångsläge, men gjorde en succéartat comeback.

– Smeknamnet tog ju faktiskt fäste och blev en positiv skjuts. Han backade upp det med sitt sätt att vara också. Att han var någon som ”röt ifrån” som en lejonkung, säger Paul Ronge.