Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

20 år efter stormen Gudrun – varnar för sämre beredskap i dag

Publicerad 2025-01-09

Räddningschefen Ola Johannesson.

18 personer dog, 700 000 hushåll blev strömlösa och skogsområden motsvarande över 10 600 fotbollplaner förstördes.

Räddningschefen Ola Johannesson stod i centrum av katastrofarbetet efter stormen Gudrun 2005. 20 år senare varnar han för att Sverige inte står bättre rustat för om en liknande naturkatastrof skulle drabba oss i dag.

– Bara att vi är så beroende av mobiltelefoner gör oss ännu mer sköra än på den tiden, säger han.

Elen var borta. Telefonlinjen helt död.

På morgonen den 9 januari låg det flera meter med högar av fallna träd och bråte utanför Ola Johannessons hus. För att komma ut från sin egen tomt behövde familjen såga sig fram med motorsåg.

– Vi såg inte vägen, den var bara helt borta, berättar han.

Stall med hästar sveptes bort

På gården hade de våldsamma orkanbyarna fått hästarnas stall att flytta sig över en meter, och delar av taket var borta.

De femton hästarna i stallet hade mirakulöst klarat sig oskadda.

– Det var helt ofattbart. Det går inte med ord att beskriva stormens krafter.

700 000 hushåll blev strömlösa när Gudrun drog fram.

Största räddningsinsatsen sedan andra världskriget

Stormen Gudrun drabbade området runt Ljungby kommun allra värst – där Ola Johannesson jobbade som räddningschef.

Räddningsinsatsen som följde var den största i Sverige sedan andra världskriget. Försvarsmakten, frivilliga, kommuner och andra myndigheter arbetade sida vid sida för att hantera krisen.

– Alla fick hugga in. Det var totalt prestigelöst. Vad som stod på folks visitkort var inte viktigt.

Fokus låg på att få fram människor som satt isolerade på landsbygden och att röja undan på vägar så att utryckningsfordon kom fram.

– Bakom alla mängder fallna träd fanns det någon gammal människa i ett hus, och de kom inte ut själva så då var vi tvungna att hjälpa till.

Förödelsen efter stormen Gudrun.

”Först då jag såg hur jävligt det var”

Trots att han vaknade upp med mycket skador runt sitt eget hus var det först när han flög över landskapet i en helikopter dagen efter stormen som han på riktigt insåg omfattningen.

– Det var först då jag såg hur jävligt det var. Det låg som plockepinn överallt och samhällen var helt isolerade.

En av de största utmaningarna var kommunikationen. Eftersom telefonnätet var utslaget fick man ta till udda metoder.

Budade meddelanden via motorcykel

– Med hjälp av försvarsmakten skickade vi meddelanden via motorcykel. Skulle du tala om något för någon två mil från där du var, fick en militär ta ditt meddelande och åka ut till den på mc:n.

Som mest var över 700 000 hushåll utan ström, fasta telefonlinjer var ur funktion och mobilnätet låg nere. Ett antal personer dog under stormens framfart, och ännu fler dog under uppröjningsarbetet efteråt. Totalt miste 18 personer livet i spåren av Gudrun, den värsta stormen i landet i modern tid.

Kan vara sämre rustade i dag

Trots att 20 år gått sedan dess, och myndigheterna utvärderat sitt krisarbete är Ola Johannesson orolig för att vi inte står bättre rustade för om en liknande naturkatastrof skulle drabba landet i framtiden.

– Nej, vi har inte lärt oss tillräckligt mycket. Bara att vi är ett samhälle som är så beroende av mobiltelefoner gör oss ännu mer sköra än på den tiden.

En grupp svenskar särskilt utsatt

Samhället är på samma sätt som 2005 inte redo för att bli utan infrastruktur som vägar, elektricitet, internet och telefonkommunikation samtidigt, betonar han.

Särskilt illa skulle det gå för storstadsborna, enligt Ola Johannesson.

– Ja, ni skulle få det riktigt illa. På landsbygden eldar ju många fortfarande med eld, har egen brunn och så vidare. Vi har många en viss beredskap i vårt eget hushåll, det behöver fler ta efter.

Rådet: Preppa med kontanter

Inför framtida kriser tycker han att Sverige behöver investera i robust infrastruktur, och samtidigt se till att enskilda personer ökar sin beredskap.

– Alla borde fundera mer på ”Vad kan jag göra och vad kan jag bidra till samhället med?” Vi måste hjälpas åt, säger han och lägger till:

– Man ska också lyssna ordentligt på vädervarningar och göra som myndigheterna säger. Och alla borde ha batteribackup, reserver för värmekälla och kontanter så de kan göra rätt för sig.

Följ ämnen i artikeln