Pål Jonson: USA ”frestar på sammanhållningen”
Uppdaterad 2026-01-13 | Publicerad 2026-01-12
SÄLEN. Sverige förbereder att skicka Gripen-plan och minröjare till Ukraina.
Men vad som händer om svenskar blir beskjutna är inte klart.
– Även om USA säger att man kommer att engagera sig i detta så vill vi nog ha en klarare bild av exakt hur, säger försvarsminister Pål Jonson (M).
Mer stöd till Ukrainas väpnade styrkor och hårdare sanktioner mot rysk olje- och energisektor.
Det behövs för att få slut på kriget, enligt försvarsministern.
– Jag tror att det kommer att vara helt nödvändigt att öka trycket på Ryssland för att de verkligen ska kunna ingå någon form av kompromiss eller fredsförhandling, säger han.
Pål Jonson beskriver situationen i Ukraina som väldigt svår just nu.
– Ryssland har eskalerat den här långräckviddiga bekämpningen. Man använder kryssningsrobotar, men tyvärr också ballistiska robotar som Oresjnik, som vi såg häromdagen, som är en ballistisk robot som teoretiskt skulle kunna bestyckas med kärnvapen.
– Ryssland visar på en väldig brutalitet i kombination med att man trycker på utmed
i princip hela fronten.
Sverige deltar i den så kallade ”Coalition of the willing” som ska skicka trupper till Ukraina efter ett vapenstillestånd, för att säkra Ukraina mot framtida angrepp.
– För att det ska kunna bli aktuellt så måste det finnas en fredsöverenskommelse eller en vapenvila på plats. Det är också väldigt viktigt att USA är engagerade i de här säkerhetsgarantierna. Vi tog ett viktigt steg mot detta i Paris. Nu är det första gången EU, Ukraina och USA har en gemensam linje. Men det återstår fortfarande en del detaljer, att arbeta ut exakt på vilket mandat och vilken uppgift.
Vilka garantier USA kan ge en sån styrka är också viktigt.
– Även om USA säger att man kommer att engagera sig i detta så vill vi nog ha en klarare bild av exakt hur och vilka åtaganden och när detta skulle ske.
Innebär en sån här insats att Sverige kommer att vara i krig med Ryssland om kriget börjar igen?
– Det här handlar framför allt om att förstärka de ukrainska väpnade styrkorna, och det kan handla om att man flyttar in utbildningsinsatser i Ukraina. De exakta modaliteterna kopplat till säkerhetsgarantierna – där återstår det fortfarande arbete att klara ut det.
Bedömer du att Donald Trump menar allvar när han säger att han vill ha Grönland, ”the easy way or the hard way”?
– Det är det han har sagt, och att han inte utesluter militära medel, även om de inte kommer att vara de första man kommer att använda. Vi är naturligtvis djupt kritiska mot att man agerar på det här sättet.
Vad skulle det få för konsekvenser om det värsta scenariot blir verklighet och de tar Grönland med militära medel på nåt sätt?
– Jag vill inte spekulera i nånting som inte har hänt, också av respekt för Danmarks sida. Men allting just nu som tar bandbredd och fokus bort ifrån Ryssland och Ukraina leder fel. Nato har en stor och viktig uppgift och det är att avskräcka Ryssland och också göra vad vi kan för att stötta Ukraina. Det är det som borde vara i fokus nu.
Enighet är ju nåt som ni ofta brukar lyfta fram som en viktig och avskräckande faktor för Nato. Betyder det logiskt att vår avskräckning minskar nu av de här interna bråken?
– Det är klart att det frestar på sammanhållningen inom Nato genom det agerandet som USA gör mot Grönland. Samtidigt är administrationen tydlig om att artikel 5 gäller och att man står bakom Natos försvarsgarantier, men att européerna måste ha större ansvar för inte minst den konventionella avskräckningen i Europa.
