Chocksiffrorna: Sverige på väg i kapp
Utvecklingen som kan förändra skidsporten
Uppdaterad 2025-09-29 | Publicerad 2025-03-04
TRONDHEIM. ”Norge är bättre på längdskidor för att de har så många fler som åker”.
Hört den förut?
Förbered dig i så fall på att tänka om.
Världscupen i längdskidor 2025/26: Hela programmet

Norge är oslagbart på herrsidan och allt är med andra ord som förväntat i VM-spåren i Trondheim. Svenske åkaren William Poromaa menar i sin tur att de svenska herrarnas underläge är logiskt.
– Norge har gjort det bra under lång tid. De har ju väldigt många norrmän som åker och de har de allra bästa på start, säger Poromaa om varför de svenska herrarna inte lyckas utmana grannlandet.
Det är en förklaring som ofta kommer upp. Och visst stämmer den.
När Sportbladet sammanställer antalet åkare som tagit poäng i Internationella skidförbundets tävlingssystem i år hittar vi 2 437 norrmän, att jämföra med 922 svenskar.
Norge har med andra ord ett betydligt större urval – vilket ökar sannolikheten för att de lyckats fånga in fler aktiva med förutsättningar att bli bra.
Det har också länge setts som en naturlag att det är så här det kommer förbli. Att Norge, med en huvudstad som har direkt tillgång till fina skidspår och ett samhälle där längåkningen är folksport, för alltid kommer dominera.
Men det är nu det blir intressant. För det här kan vara på väg att sakta förändras.
En sport i förändring
När Sportbladet jämför deltagarsiffrorna i respektive lands stora tävling för 15- och 16-åringar framträder mycket riktigt bilden av en skidsport i förändring.
Samtidigt som Norge sedan 2014 tappat 34 procent i antalet åkare har Sverige ökat sitt med 73 procent.
Från att ha haft ett underläge på 186 mot 922 åkare det år såväl Frida Karlsson som Kristine Stavås Skistad tävlade i respektive cup är siffrorna vid tävlingarnas senaste upplagor nu 322 mot 608.
Det här är bara statistik från två tävlingar, under två olika årtal, men Svenska skidförbundet bekräftar bilden.
– Jag känner igen det där och jag hade ganska bra diskussioner med Åge Skinstad (VM-chef här i Trondheim) om det i fjol när vi åkte ner till Fis-kongressen (Internationella skidförbundets årsmöte). De hade då noterat att vi för tredje året i rad ökade antalet aktiva och vi har aldrig haft så många längdskidåkare i Sverige som i dag, säger längdchefen Lars Öberg.
Öberg berättar att antalet registrerade svenska längdåkare gått upp från 47 000 när mätningarna startade 2015 till 68 000 i september 2024.
– Norge har alltid haft fler registrerade men när jag pratar med Åge säger han att de ser att det sjunker, och att det gjort det i några år nu.
Även landslagschef Anders Byström delar bilden av en sport i förändring.
– Jag som jobbat i Norge vet ju hur otroligt många det var som tävlade på ungdomsnivå där då, och jag vet att de ser att siffrorna går ner. Det är lite oroväckande för dem som har det som nationalsport.
En förklaring: Pandemin
Ulf Morten Aune, landslagschef i Norge, beskriver hur de strikta pandemirestriktionerna slog hårt mot skidåkningen i landet. Det bidrar till att antalet aktiva nådde sin topp omkring 2014/15, för att sedan dala.
– Men det ser ut som de yngre kommer tillbaka, för där ser vi inte samma tapp. Antalet juniorer har också gått ner men det är inte lika galet som de där siffrorna är (för 15- och 16-åringar).
Men är det här ett tecken på att Sverige kommer närma sig Norge på absolut världsnivå? Sveriges längdchef Lars Öberg hoppas det.
– Jag tycker också att vi redan ser en rörelse även på herrsidan. Nu är ju två av de yngsta åkarna i världseliten faktiskt Edvin Anger och William Poromaa, säger Öberg och fortsätter:
– Jämför du åldern på dem med de bästa norrmännen så är Edvin och William betydligt yngre och de har redan tagit sina första världscupsegrar. Så jag ser ju att deras potential att bli ännu bättre till VM 2027 är jättestor. De har inte maximerat sig själva ännu.
Så vi är snart i kapp Norge även på herrsidan?
– Jag hoppas det!
För att undvika det, och bryta den nedåtgående kurvan, hoppas norrmännen i sin tur nu på en lika stark effekt efter hemma-VM i Trondheim som de såg efter VM i Oslo 2011.
– Åren efter det var det helt galet, då skulle alla åka skidor. Så vi hoppas på det, men vi vet samtidigt att nästan alla individuella idrotter har en tendens att gå åt andra hållet, säger Ulf Morten Aune.
Men damerna då? Varför lyckas Sverige slå oddsen och vinna alla guld där?
Ulf Morten Aunes teori är att Sverige har en sällsynt stark generation just nu, samtidigt som Norge misslyckats med generationsväxlingen efter sin föregående.
– Det är en förklaring, och det går ofta lite i cykler. Men på herrsidan har vi en sådan extrem bredd i norsk längdåkning.
Men har ni inte samma bredd på damsidan?
– Nej, det är det ingen nation i världen som har. Det är samma i Sverige men man har en gyllene generation, för det är inte så att det är en gigantisk återväxt vid sidan om.
