Hur orkar bänkade Hvenfelt vara så glad?
Publicerad 2024-12-10
DEBRECEN. Petad och bänkad i ett lag som misslyckas.
Ändå är Sofia Hvenfelt landslagets största glädjespridare.
Men hur orkar hon egentligen hålla humöret uppe?
– Jag känner ännu mer lust och driv att försöka hjälpa till med allt det jag kan, säger hon.
Sofia Hvenfelt fick sitt landslagsgenombrott i hemma-VM för ett år sedan. När Anna Lagerquist sedan skadade knäet kort efter turneringen blev Hvenfelt den tydliga tvåan på linjen bakom Linn Blohm inför OS.
Men redan i första halvlek i premiärskrällen i OS mot Norge skadade hon knäet och fick lämna Paris.
Hvenfelt var tillbaka i spel en månad före EM och togs ut i truppen.
Men här i Debrecen har Hvenfelt blivit ”omsprungen” av Olivia Löfqvist. Löfqvist har spelat minst av alla svenska spelare i EM (20 av 360 minuter) och bara fått två kortare inhopp mot svaga Nordmakedonien och Turkiet i det första gruppspelet.
Resten av tiden har göteborgaren suttit på bänken och peppat, stöttat och hejat på sina lagkamrater på ett sätt som bara hon kan göra och utanför matcherna är 28-åringen en ständig solstråle.
”Så här jag kan bidra just nu”
Hvenfelt har alltid varit ett energiknippe och en glädjespridare i vilket lag hon än spelat i.
– Jag är ganska kommunikativ och verbal. Det har alltid varit mycket känslor när jag spelar handboll och jag har svårt att inte visa det.
Men hur orkar hon hålla uppe det trots att hon sitter längst ut på bänken och nästan aldrig får spela?
– På ett sätt har det blivit ännu enklare. För det är på det här sättet jag kan bidra just nu. Och är man inte på plan så försöker man ju hjälpa till på alla sätt man kan, i förberedelserna inför matcherna och jag ser saker från bänken som jag kan hjälpa spelarna med,
Men du har också sett Olivia ”gå om” dig är och du måste väl bära med dig en besvikelse av att inte få spela?
– Jag vill väldigt gärna vara med och bidra på planen. Det känns jättetråkigt att inte kunna göra det. Samtidigt har jag jättestor respekt för både Linn och Olivia som spelare och även för tränarna som tar ett beslut. Skadan har gjort att jag inte spelat så många matcher i höst. Jag spelar samtidigt i ett klubblag (tyska Ludwigsburg) som spelar jättemånga matcher och därför har det varit svårt att få högkvalitativa träningar för att komma in i handbollen igen. Jag känner därför att jag inte är på min högsta nivå ännu. Men jag jobbar för att komma dit igen, säger hon.
– Efter all tid på läktaren i höst är jag mycket hellre på bänken och nära att bli inbytt än att inte ens ha möjligheten att få vara med.
Hyllas av förbundskaptenen
Sverige har haft ett tungt EM.
Blir din roll som glädjespridare ännu viktigare då?
– Det kan inte jag svara på kanske. Men jag känner nog ännu mer lust och driv att försöka hjälpa till med allt det jag kan.
Assisterande förbundskaptenen Johanna Wiberg landslagets stora lagspelare.
– Att hela tiden orka göra i det läget som hon befinner sig i är otroligt imponerande – och otroligt stort av henne, säger Wiberg.
I kväll avslutar Sverige sin mellanrunda med att möta Montenegro. Man har fortfarande chansen att gå till EM:s match om femte/sjätte-platsen på fredag.