Kunde valt Montenegro: ”Spelade match med dem”
Pappa Roganovics plan: ”OS 2028 med Montenegro”
Publicerad 2026-01-18
MALMÖ. Nikola Roganovic är svensk handbolls golden boy.
Men supertalangen kunde ha valt att spela för Montenegro.
– Det var lite nära, säger han till Sportbladet.
Nikola Roganovic visade i EM-premiären varför han pekats ut som Sveriges största handbollstalang på många år.
19-åringen spelade en avgörande roll när Sverige ryckte från Nederländerna i slutet av första halvlek. Han stod för totalt sju mål (varav sex på straff) i 36–31-segern.
Men det var inte givet att superlöftet skulle spela för Sverige även om han är född och bott här i hela sitt liv.
”Kul och häftigt”
Pappa Zoran, som är tidernas främsta målskytt i handbollsligan, är nämligen från Montenegro (kom till Sverige som handbollsproffs 2003) och var förbundskapten för det lilla Balkanlandets landslaget 2018–23.
– Jag gjorde faktiskt några träningar och spelade någon träningsmatch med min årgång (2006) i Montenegro. Det var väl tre-fyra år sedan, innan Sverige drog i gång sitt 06-landslag. Det var kul och häftigt att vara med där och när man hade haft på sig Montenegros tröja var det ändå lite nära, säger Nikola.
Zoran hoppades att Nikola och äldste sonen Marko – som är målvakt, proffs i Danmark och spelat både i svenska liga- och ungdomslandslaget – skulle välja Montenegro när han var förbundskapten där.
– Om inte Montenegro tog sig till OS 2024, som var planen men som vi inte lyckades med, så hade jag två spelare som skulle ta oss till OS 2028. Det var så jag planerade. Jag tror verkligen att med dem två så hade vi klarat det, säger Zoran.
– Men de var ganska tidiga med att de ville spela för Sverige. Då slutade jag som förbundskapten för då tänkte jag att då har vi inte en chans, säger Zoran med ett skratt.
”Helt rätt att han är med oss”
Det senaste året har Zoran suttit stolt på läktaren med svensk landslagströja på sig och sett yngste sonen göra succé i A-landslaget.
Nikola:
– När de svenska rikslägren kom i gång sedan och man fick spela med sina kompisar kändes det mycket mer naturligt att välja Sverige. Jag kände ju ingen i Montenegros landslag och det är här i Sverige jag är uppväxt.
Det tackar Michael Apelgren för.
– Det är jag glad för. Så länge jag är här kommer han att vara en viktig pjäs för mig. Jag förstår verkligen att man kan känna så som han gjorde med den bakgrunden familjen har. Men han är fostrad i svensk handboll och det känns helt rätt att han är med oss. Så det var tur att han valde Sverige, säger förbundskaptenen.
