Filippa Angeldahl:
– Hon är också innemittfältare och tog mig under sina vingar i början. Jag fick känna mig trygg och lärde mig mycket. Det betyder så mycket för mig. Det visar också vad det är för person hon är. Hon bryr sig om alla och finns där för alla.
Fridolina Rolfö om sitt bästa minne med Seger:
– Mycket av minnena man har tillsammans är ju mästerskapen. För man umgås så intensivt under så lång tid, men om det ska vara något specifikt så skulle jag säga när jag kom upp till landslaget. Mitt första landslagsläger, när jag såg Segers kvalitet, hur otroligt skicklig hon var. Jag kommer ihåg att jag tittade på henne och bara, det här, jag behöver steppa upp för att hänga med i den nivån som hon är på. Hon var verkligen i sin primetime och var fantastisk på träning, så det minns jag att jag verkligen tittade och bara, herregud hon är på en sån hög nivå.
Magdalena Eriksson om vad Seger betytt:
– Jättemycket, alltså otroligt mycket för mig personligen. Hon var en av de här idolerna jag hade när jag längtade efter att få komma in i damlandslaget och spela. I damlandslaget var Seger en av de spelarna jag såg fram emot att spela tillsammans med. Sen gick jag från att vara lite fangirl av henne i början till att bli kollegor, alltså samarbeta och prata ledarskap tillsammans och hur vi kan få ut det bästa av laget. Den resan har varit otroligt häftig för mig för att jag har lärt mig så mycket av hennes ledarskap. Det är också någonting jag verkligen jobbar med att försöka ha kvar här i landslaget nu. Även om Seger inte är här längre så försöker jag fortfarande ha kvar hennes sätt att leda laget och ta inspiration av hur hon var. För att jag tyckte det var väldigt, väldigt bra.
Hon är en röst. En tydlig röst när det kanske inte är tillräckligt bra kvalitet i träning eller när någonting inte är tillräckligt bra utanför planen, då är hon extremt tydlig i sin kommunikation. Rak, vågar sätta ner foten. Det är något som jag har inspirerats av och försöker ta med mig in, att aldrig vara nöjd och hela tiden driva utvecklingen framåt.
Stina Blackstenius:
– Det har varit en jätteära att få spela tillsammans med henne och få se henne leda det här landslaget och även lära känna henne som person. Hon var en av de som varmt tog emot mig när jag kom upp till landslaget för första gången och så har det känts sen dag ett egentligen att det har alltid varit väldigt mycket värme kring henne. Jag tror att hon vet precis vad hon betyder för det här landslaget och även för mig, så det ska bli jättefint att få se henne tackas av men också en sorg såklart att hon inte är med oss här längre. Jag är väldigt glad och tacksam över att jag har fått spela med henne och lära känna henne.
Zećira Mušović om sitt bästa minne med Seger:
– Gud, jag har så många minnen med den här människan men jag kommer tydligt ihåg en träning där vi rök ihop. Vi är extrema vinnarskallar båda två och vi började skrika på varandra. Ingen gav sig, det var liksom ingen som skulle backa i diskussionen. Jag kände direkt att nej, jag kommer inte ge mig. Jag fattade direkt att hon kommer inte ge sig heller. Det var kanske då som den här djupa relationen började. Att vi kände att fan, den här människan gillar jag. Hon utmanar mig, jag utmanar henne och vi gör det på ett väldigt ärligt och genuint sätt.
Linda Sembrant:
– För mig har hon betytt så otroligt mycket. För allt som vi har upplevt tillsammans. Men bara vår relation, hur den är. Att vi har en väldigt fin relation med att vi kan ha otroligt kul och skratta väldigt mycket men också vara väldigt seriösa. Vi har ju spelat OS-finaler, men vi har ju inte lyckats hela vägen i VM. Så det är också stunder där vi kanske har torskat semin. Jag minns i... Var det 2019 då? Så torskade vi semin och vi står tillsammans på planen och bara tittar på varandra lite såhär... Fan, inte hela vägen den här gången heller.
– Ett fint minne är sista dagen på VM när vi ska åka hem för då kommer vi ner först i frukosten och det är inga där och när vi sitter där vet vi att det här var vårt sista mästerskap tillsammans så det knöt ihop den resan lite. Det finns just otroligt många minnen där vi har nått framgång, så mästerskap det är de som är verkligen toppen av allt. Och när vi har nått långt där och kunnat fira tillsammans. Vi har haft fantastiska firanden ihop.
Vilket var det bästa firandet då?
– Är det kanske OS 2016? Jag vet inte hur vi lyckades komma till flygplatsen. Men det mästerskapet är något av det häftigaste jag varit med om.
Rebecka Blomqvist om bästa minnet med Seger:
– Jag vet mitt första läger. Det är några år sedan, vi var på Gotland. Jag kommer så väl ihåg att vi skulle till stranden och så hamnade jag bredvid henne i bussen. Vi satt och pratade och jag bara kände att oj gud. Dels att det här är Caroline Seger och en som man har sett upp till under många år och sen också sättet som hon på något sätt tog hand om mig och fick mig att känna. Det formade på något sätt hela känslan jag fick när jag var med i landslaget första gången och det är jag väldigt tacksam för.
Nathalie Björn om Segers betydelse:
– Jag lärde känna Seger när jag spelade i AIK. Jag måste ha varit 15 eller 16, så det är liksom över tio år sedan. Hon har gjort så otroligt mycket för svensk fotboll såklart. Man pratar mycket om hur mycket hon har gjort på fotbollsplanen, men det är inte bara det. Det är också den fantastiska människan hon är. Hon är så varm och så genomsnäll och bryr sig om alla. När jag spelade med henne i Rosengård fick vi en vänskapsrelation med varandra. Det är tomt utan henne. Man är van att spela ihop hemma och så spelar man i landslaget, men nu ser man inte henne och det är tråkigt. Jag längtar efter att man får krama om henne.
Kosovare Asllani:
– Jag var väldigt ung när jag kom, jag var väl 16-17 år när jag började träna med LFC. Det var där jag lärde känna Seger. En väldigt omhändertagande person. Det är verkligen en vän man kommer att ha för livet. Jag hoppas verkligen att arena fylls så att folk kan komma hit och hylla henne för hon förtjänar alla hyllningar som finns. Jag tror inte att någon någonsin kommer att nå hennes nummer när det kommer i landskampen utan det är väldigt unikt hon har åstadkommit.
– De roligaste minnena man har kan man inte berätta om, haha.
