Rydén: Svårt att förstå att Bajen förlorat
När halsdukarna höjs till supportrarnas sång är det svårt att förstå att Hammarby har förlorat.
Men det räcker inte med en drömstart på andra när motståndarna har Bunny Shaw.
De återupprepar ofta att de inte är i Europa för att se och lära, men det är precis vad de gör.
En bit i taget stod det på tifot i Manchester för en vecka sen och det är så Hammarby har tagit sig an det här Europaäventyret. De tar ett steg i taget, de lär sig för varje match.
Efter det första mötet med Benfica insåg de att man måste vara lite jävlig i Europa. Det var de i det andra och tog sig till gruppspelet.
Bajen skriver historia
Att möta Manchester City och Barcelona är trots allt något helt annat än den damallsvenska vardagen.
Senast jag var på plats och såg Hammarby spela var det inför 458 åskådare på ett kylslaget Visma Arena i Växjö. I kväll var det inte bara det faktum att taket var stängt som värmde utan det faktum att det var nästan 20 000 fler på plats.
De fortsätter att skriva historia. Det tidigare publikrekordet låg på 18 537 och siffran 20 428 är den överlägset högsta i årets Champions League.
Jämfört med förra veckan ville de få mer tid med bollen, de ville fortsätta där de slutade sista 20 minuterna på Joie Stadium.
När de klev ut på Tele2 arena var det med en beslutsamhet och en lekfullhet.
I första halvlek var det nästan så att de förvånades över hur bra presspelet bet på ett stjärnspäckat City, hur de tilläts avancera med bollen och kunde skapa chanser.
De försökte trycka ut mot vänsterkanten för att utmana den orutinerade högerbacken Gracie Prior. Det ledde till ett kanonläge för Ellen Wangerheim efter dryga kvarten.
Men trots att Gareth Taylors skadedrabbade City roterat en del, och till exempel ställt Khiara Keating i mål istället för första keepern Ayaka Yamashita, var de väldisciplinerade. De tog till vara på de chanser som dök upp.
Oförsvarbart
Som i den 31:a minuten när Bunny Shaw spräckte nollan.
Jamaicanskan, som pratat om atmosfären inför, valde att fira sitt mål med utsträckta armar mot Bajenklacken. Det skulle hon inte ha gjort.
Shaws provokation var både onödig och olämplig men det borde räcka med en varning och en visselorkan varje gång hon hade bollen efter. Att det kastades in föremål mot henne är oförsvarbart.
I paus var Bajenspelarna missnöjda med såväl det där firandet som domarinsatsen. Vad de sa till varandra i omklädningsrummet är det bara de som vet, men de kom ut till den andra halvleken rejält uppeldade. Arenan kokade och spelarna med den.
De fick en rivstart på andra och de 458 som var på plats och såg matchen mot Växjö för tre veckor sen kände kanske igen sig när Ellen Wangerheim dök upp vid den bortre stolpen. De förstod vad som skulle hända. Inlägget från Julie Blakstad, som var en av kvällens bästa spelare, var perfekt och Wangerheim kunde stöta in kvitteringen.
Men glädjen blev kortvarig.
Att Bunny Shaw blev utbuad vid varenda bolltouch efter det där 1–0 målet för City verkade inte bekomma henne. I den 52:e minuten stod hon för kvällens i särklass snyggaste aktion när hon drog in 2–1-målet bakom en chanslös Anna Tamminen.
Det skulle visa sig vara spiken i kistan men det fick inte luften att gå ur Hammarby. Det här var en match som de var tvungna att vinna för att drömmen om kvartsfinal skulle leva vidare och de gjorde vad de kunde.
Stora skillnaden
De försökte och försökte, de skapade chanser. Smilla Vallotto petade fram den till Cathinka Tandberg när Khiara Keating fick visa exakt hur bra hon kan vara mellan stolparna. För först stoppade hon den chansen och sen även returen som Blakstad drog på.
Det var Keating och Shaw som var den stora skillnaden lagen emellan i kväll.
Hammarby blir bättre och bättre för varje match, men tyvärr räcker det inte för avancemang den här gången. Jag ser dock redan framemot matchen mot Barcelona om två veckor för att se vilka steg de ska ta tills dess och än mer till kvalet nästa år. För Hammarby har visat vad de kan i Europa.
De ser och de lär.