BANK: Ingen match för fåfänga beslut
VALENCIA. Med första- och andravalet borta skulle Graham Potter välja målvakt.
Han väljer sin nummer tre.
Han väljer rätt.
Man ska aldrig lita på känslor, men efter att ha sett ett par hundra fotbollsträningar med Sveriges landslag tror jag mig ha utvecklat känselspröt för skillnaden mellan hur målvaktstränarna drillar sin förstemålvakt och de andra. Något med vem som börjar övningarna, en outtalad hierarki som bara finns.
På måndagen såg vi Linus Kandolin, Kinnahult, drilla Noel Törnqvist och Kristoffer Nordfeldt i 45 minuter. På tisdagen fick vi se honom värma upp de två och Melker Ellborg under en öppen träningskvart.
Det kändes som Nordfeldt, och sedan kom beskedet.
Det är Nordfeldt.
”En gedigen erfarenhet” meddelade Graham Potter. ”Han är redo för uppgiften”.
Och det hoppas jag verkligen, eftersom det är det här som varit hans uppgift under hela hans långa, relativt anonyma landslagskarriär.
Är värt miljoner
Han har inte varit etta, han har sällan varit tvåa. Han har till och med varit ifrågasatt som nummer tre, men jag har alltid argumenterat emot den där kritiken – eftersom hans jobb inte var att vara tredje bäst på att vara Sveriges bäste målvakt. Hans jobb var att vara bäst på att vara Sveriges tredje bästa målvakt.
Om en målvakt, eller två, skulle försvinna eller gå sönder så skulle han vara det trygga alternativet, det erfarna alternativet, den som inte skulle hetsa upp sig eller bli överambitiös.
Till slut hamnade vi här.
Robin Olsen passerade krönet och slämde igen dörren, Viktor Johansson och Jacob Widell Zetterström är skadad respektive sjuk. Nordfeldt konkurrerade med en klassmålvakt som suttit på bänken i Como och inte spelat match på evigheter, och en imponerande 22-åring som i och för sig visat enorm mental styrka, men som knappt ens hunnit träna med a-landslaget.
Om Potter valt Noel Törnqvist eller Melker Ellborg hade det varit ett val som signalerat att han ville visa mod. Men det här, Ukraina i en finalmatch, är inte en match för fåfänga beslut. Det är en uppgift där varje millimeter av erfarenhet och trygghet är värd miljoner.
Alltså: Nordfeldt.
Ett icke-val i min värld
Han har haft sina tuffa perioder i AIK, jag kan ärligt talat inte minnas en enda referensmatch han gjort i landslaget, men han har varit med länge, han har spelat matcher som väger, och försvararna som står framför honom vet vem han är, hur han tänker, hur han styr och kommunicerar.
Och Graham Potter? Förbundskaptenen känner honom utan och innan. I en säsong var han Potters målvakt i Swansea, de vet var de har varandra.
Jag tror att Nordfeldt begriper att han kommer att bedömas utifrån saker han gör fel snarare än saker han gör rätt nu på torsdag. Han behöver inte vara överambitiös eller göra monsterräddningar – han behöver bara göra det han ska. Ta bollarna man kan förvänta sig, styra försvarsspelet med lagom mycket ambition. När det gäller spelet med fötterna har han under ett årtionde varit den bäste landslaget haft, där finns inga tvivel.
Graham Potter ville inte meddela sitt val under måndagen. Om det ens är hans val. Jag antar att han meddelat målvaktstränaren Linus Kandolin hur kravprofilen ser ut, bett honom känna av hur målvakterna mår just nu: och sedan var han redo att berätta.
I min värld var det ett icke-val, en självklarhet här och nu. I femton år har Kristoffer Nordfeldt förberett sig för det här ögonblicket, för de här matcherna.
På ren Batman-svenska: han är kanske inte målvaktshjälten vi förtjänar – men han är den vi behöver här och nu.
Playoff-semin till VM, Ukraina–Sverige, spelas torsdag 20.45 i Valencia. Matchen sänds på Viaplay Sport och viaplay.se.
Slår Sverige Ukraina spelas finalen – mot vinnaren mellan Polen och Albanien – på Strawberry arena i Stockholm tisdag 31 mars 20.45. Även den matchen sänds på Viaplay Sport och viaplay.se.