”Jag tänker på Johnny varje dag”
Publicerad 2025-05-01
KLOTEN. Rasmus Anderssons säsong har innehållit många svarta hål.
Bäste vännen Johnny Gaudreau avled, trejdrykten och sedan spelade han med ett brutet vadben.
– Jag tänker på Johnny varje dag och varje match. Har hans namn inskrivet på mina skridskor, så varje gång jag sätter på mig skridskorna så tänker jag på honom, säger Tre Kronor-backen.

Rasmus Andersson ler igen.
Han får nu chansen att spela sitt första VM, dessutom på hemmais i Sverige.
– Är taggad framförallt och det ska bli väldigt kul. Man kommer ihåg VM i Köpenhamn när det var många svenskar på plats, jag var på plats och Mickis hade fixat biljetter och det var ett otroligt tryck på läktaren. Det ska bli sjukt kul att spela på Globen eller Avicii Arena som det heter nu. Det ska bli jävligt kul, säger Tre Kronor-backen.
VM på hemmaplan blir en glädjehöjare för Calgary-bjässen.
Säsongen 2024–2025 har innehållit många smällar för skånepågen.
I höstas blev Johnny Gaudreau påkörd nära sitt hem i Philadelphia och avled direkt. Ett dödsfall som påverkat många i allmänhet och Rasmus Andersson i synnerhet. De var nära vänner och deras barn lekte ihop när Johnny spelade i Calgary.
Rasmus blir väldigt känslosam när man tar upp vännens alltför tidiga bortgång.
– Ja, det finns inte så mycket mer att säga att det var hemskt. Och det är hemskt, det var en nära vän till mig och jag känner för Meridith och barnen. Vi håller kontakt väldigt ofta och allt är bara otänkbart om jag ska vara helt ärlig. Det har varit tufft och vissa dagar bättre än andra, men när man är i Calgary så går det inte att undvika Johnny, man ser hans tröja överallt. Det var en fin person som gick bort alldeles för tidigt.
”Så var klockan två på morgonen”
Hur ofta tänker du på honom?
– Varje dag. Varje dag, varje match. Har hans namn inskrivet på mina skridskor, så varje gång jag sätter på skridskorna så tänker jag på honom. Så det är varje dag.
Har sorgen blivit lättare med tiden?
– Man lär väl sig att leva med den, eller vad man säger. Men sorgen kommer aldrig att gå över. Framförallt inte när min familj är så pass tight med hans familj också. Vi ringer till varandra varannan vecka och när Johnnys familj var i Calgary i vintras så kom Meredith hem till oss. Vi satt och snackade minnen om Johnny i timmar. Och sen så var klockan två på morgonen. Och vi hade match nästa dag. Meredith vill gärna prata om gamla minnen om Johnny och saker som hon inte hört, men jag fattar ibland inte hur hon orkar.
”Vilat i 15 dagar”
Även på isen har Andersson haft det struligt. Eller i alla fall har media och fans diskuterat svenskens vara eller icke vara i Calgary, trots gällande avtal.
– Ja, men det var nytt för mig att hamna i en sådan situation att folk spekulerar om min framtid. Fattar om snacket hade kommit nästa säsong, men det kom redan den här säsongen. Det har varit svårt att navigera mentalt ibland, sedan var det ju mycket upp och ner och tycker att det blev lite för mycket att man var en robot på isen, att man följde efter systemet lite för mycket. Jag borde spelat på mina styrkor. Sedan kom även min skada och där jag försökte ”spela igenom den”.
Vad hände där?
– Ett skott prickade mig vid ankeln, så pucken drog rätt igenom min ankel och det var inte jätteskönt faktiskt, om jag ska vara helt ärlig. Jag spelade på piller och krämer och allting för att domna av foten så mycket som möjligt. Tyvärr så hjälpte inte det och morgonen efter match så var det inte jätteskönt.
– Men vi var i en situation där vi pushade för slutspel, och jag vill inte vara på sidan. sitta ut liksom. Ville så gärna spela.
Trots skadan den allmänt besvärliga säsongen har backresen valt att fortsätta säsongen.
– Det kändes bättre i den sista matchen i grundserien mot Vegas. Sedan har jag vilat i 15 dagar och nu har jag varit på is två gånger och det har känts ok.
