”Hade security runt mig – följde med polis hem”
SSK-tränaren Andreas Johansson talar ut om hoten
Publicerad 2026-04-09
UMEÅ. Andreas Johansson hotades allvarligt i november.
Nu uttalar sig SSK-tränaren för första gången om hur han levde med vakter runt sig och fick polisskydd.
– Man var inte jättekaxig då, säger Johansson.

Tippa hela slutspelet i SHL-Profeten – tävla gratis här!
Efter 1–4 mot Björklöven står Andreas Johansson utanför bortalagets omklädningsrum med blandade känslor.
SSK-tränaren känner givetvis en stor besvikelse över att säsongen är över, men samtidigt tog den slut senare än vad många trodde.
Att det skulle bli en semifinal var det inte mycket som pekade på i november. Laget var helt under isen och låg på nedflyttningsplats. Kritiken från supporterled var massiv och mitt i stormen befann sig Andreas Johansson.
Polisanmälde hot
Efter 1–2-förlusten borta mot Kalmar den 19 november kulminerade allt.
I en match mot Almtuna två dagar senare hängdes banderoller upp om att Johansson borde avgå och det protesterades högljutt mot tränaren.
SSK publicerade i samma veva ett inlägg på sin hemsida om att en icke namngiven ledare kopplad till A-laget hade blivit utsatt för ett ”allvarligt hot”.
Det var Johansson som hade hotats och det hela polisanmäldes. Något han nu berättar utförligt om för första gången.
– Jag skulle ljuga om jag säger att det är kul att ha security runt en och hämta bilen på baksidan i ishallen och följa med polis hem.
Han fortsätter:
– Då var det tufft läge. Men jag hade stöd från hela laget, mina kollegor och alla och vi vände på skutan. Det är jag tacksam för. Men man har nästan glömt bort hur det var då för att man är så inne i bubblan. Man var väl inte jättekaxig då.
Han berättar att han levde under sådana förhållanden i ungefär en vecka.
– Det var lite jobbigt. Jag har aldrig varit med om det förut så det är klart att det var tufft. Det var inte bara tufft för mig utan också för spelarna. Att åka ut och bli utbuade. Men ja, vad fan ska man göra?
Han fortsätter:
– Det var hot. Men det har utretts och det var ju en polisanmälan och sådana grejer. Sen går man ju vidare. Det måste man göra.
Du har inte riktigt pratat om det tidigare?
– Jag har inget att tjäna på att prata om det. Frågan var ju nu hur tufft det var då. Och det var tufft, man är ju bara människa även om man kan tycka att man ska vara überstark alltid. Men turen var att jag hade gänget med mig. Spelarna stod upp för mig och för oss – det var inte bara jag – men vi lyckades hitta någon typ av inre styrka där.
Vändningen i mörkret
Mitt i mörkret kom vändningen på säsongen.
Södertälje vann mot Almtuna när det var som värst i slutet av november. Man avgjorde med 21 sekunder kvar och efter det började man sakta men säkert leta sig upp i den hockeyallsvenska tabellen.
Johansson betonar att det inte har varit någon som har tyckt synd om sig själv och man började spela bättre och bättre. Mitt i mörkret kom laget helt enkelt ihop mer och mer och den tuffa situationen gjorde att laget kom samman.
– 100 procent. Det var spelare som kom fram till mig och sa: ”vet du vad? Vi är tillsammans i det här. Fuck this, nu stänger vi dörren och kör tillsammans”. Vi hade ett par matcher där som var lite krampiga men vi lyckades vinna ändå. Därefter märkte man att vi fick en kraft i gruppen.
Han fortsätter:
– Jag tycker kraften har funnits i gruppen hela tiden och det har aldrig varit något gnäll. Det har aldrig varit något spret och någon som har gått hit och någon dit – vi har hållit ihop. Killarna i den här gruppen har varit fantastiska att jobba med.
”Kunde inte hålla tårarna tillbaka”
Hur är det för dig att känna att du har den uppbackningen när det blåser så mycket?
– Det betyder extremt mycket. Jag kommer ihåg den matchen hemma mot Almtuna när vi vann då det var som värst. Då kunde inte jag hålla tårarna tillbaka efteråt när det kom fram ett par spelare och gav mig en kram och sa att det var okej. Att få det av spelare är inget man är van vid, men det säger allt om den här gruppen.
Han tar upp spelare som exempel på andra som har haft det jobbigt på andra sätt.
– Det är ju spelare som har varit lika utsatta som mig. Kanske inte med hot och sådär men som har varit ifrågasatta och som har höga krav på sig. De är jag sjukt imponerad av. Patrik Zackrisson har gjort det när han har vänt på det för sin egen skull och visat hur bra han är. Så det är inte bara jag, det är många.
Trots allt som har varit låter det som att du har haft ett väldigt bra år?
– Jag trivs. Jag älskar att komma till jobbet varje morgon, jag älskar mina kollegor och jag älskar spelarna. Klubben är fantastisk på många sätt och vis. De som har varit på matcherna under året fullsatt i Scaniarinken vet ju vilket otroligt intresse det finns. Det finns en otrolig support för laget, väldigt mycket positivt och det är vi jättetacksamma för. Jag har haft det bra.
Men allt är inte bra för Johansson. Det kan det inte vara för en vinnarskalle vars lag har förlorat med 1–4 i matcher och fått se säsongen ta slut i semifinalen.
– Just nu är det jävligt surt.
