Epa-killarnas hjälteinsats i minus 35 grader
Uppdaterad 2026-01-12 | Publicerad 2026-01-11
Först körde de förbi den äldre mannen i 35 minusgrader.
Sedan vände de tillbaka.
Nu hyllas epa-vännerna som hjältar i Vittangi.
Sent under fredagsnatten var Ante Blind, 17, på väg hem med två vänner i sin epa.
Termometern ute visade 35 minus.
Under färden körde de förbi en äldre man som stod lutad mot en stolpe på en väg i Vittangi. Mannen hade förvisso på sig mössa och jacka, men på fötterna hade han bara sneakers – och han saknade täckbyxor.
Det fick den 17-åriga föraren att reagera.
– Då vände jag och så for vi dit och frågade om han ville ha skjuts hem, säger Ante.
Mannen verkade trött och kompisarna hoppade ur bilens framsäte för att ge plats åt honom.
Vad var det som fick er att stanna?
– Jag vet inte. Vi tänkte att han inte kommer orka hem.
Väntade på hemtjänsten
Men mannen, som är 92 år, var förvirrad och visste inte var han bodde. Ante mötte upp vännerna Tage Åberg Ögren, 15, Ebbe Strålberg, 17, och William Tervaniemi, 15, som tillsammans beslutade sig för att ringa till hans barn och fråga om adress.
Sedan körde ungdomarna honom raka vägen hem.
– Så for vi dit och hjälpte in honom, klädde av honom och satte oss på soffan. Och så väntade vi tills hemtjänsten kom, säger Ante.
Under bilfärden i epan hade mannen fått upp värmen och när hemtjänstpersonalen kom fram till hans bostad berömde de vännerna för deras insats.
Vännerna har också hyllats stort av många i lokala Facebook-grupper i Vittangi. Bland annat av 92-åringens släktingar.
”Evigt tacksamma”
– Hela familjen är Ante och killarna evigt tacksamma. Om de dels inte hade varit ute och kört just då eller om de inte hade snappat upp att något var galet så hade det kunnat sluta riktigt illa, han hade kunnat frysa ihjäl där ute, säger barnbarnet Johanna Winman till Aftonbladet.
Hon fortsätter:
– De gjorde en riktig hjälteinsats killarna. Behövs mer medmänsklighet bland människor i dag och killarna bevisade att det finns hopp om det!
Ante är glad över hyllningskören.
– Det är kul att få göra något så här snällt, säger han.
– Det känns ju inte som att man hade stannat i en större stad. Då hade man ju bara tänkt att det inte är något. Fast i en by så fattar man väl att det är ingen gubbe som ska vara ute nu.
