De kämpar för rätten till LSS för sina barn
Publicerad 2026-04-11 12.55
De söker hjälp och stöd för att orka som föräldrar.
Men känner att kommunen inte gör tillräckligt.
– Jag är frustrerad, ledsen och arg, säger Josephine.
Freja, 6, rör runt pärlorna med händerna och tar upp ett gäng i sin näve för att sedan låta dem falla ned på brickan igen. Hon gör det om och om igen medan hon lyssnar på techno i hörlurarna, hennes favoritmusik.
– I lördags morse vaknade jag tidigt av att hon stod här och plockade med pärlorna. Det var svårt att förklara för henne att det fortfarande var natt och att hon egentligen ska sova, säger mamman Josephine Sterner.
I stället fick hon sätta sig med sin dotter.
Freja gillar att leka med saker som lyser och låter och att undersöka elektronik. Hittar hon ett batteri stoppar hon gärna det i munnen, så Josephine måste ha stenkoll. Det är inte det lättaste när man är ensamstående och inte har anhöriga som bor i närheten.
– Jag har svårt att göra saker i lugn och ro. Hon är på spisen, ugnen, diskmaskinen och tvättmaskinen. Det kan bli rent av farligt faktiskt.
Freja utsätter sig för risker, utan att veta om det, och hon har ett självskadebeteende när hon inte får som hon vill eller blir förstådd.
Fick avslag
Anledningen är att hon bland annat har grav autism, avsaknad av tal och ett begränsat repetitivt beteende. Hon har också medelsvår intellektuell funktionsnedsättning och en ultrasällsynt kromosomavvikelse.
– Freja är som en tvååring i en sexårings kropp.
Enligt lagen om LSS så ingår Freja i på grund av sina diagnoser. Därför begärde Josephine insatser av Vallentuna kommun i form av i mars förra året.
Men hon fick avslag. Bland annat har beslutet motiverats med att föräldraansvaret är stort för alla barn i femårsåldern, även utan funktionsnedsättning.
Sedan dess har hon kämpat. Josephine överklagade till Förvaltningsrätten, och ansökte om . Till sist fick hon tolv timmar avlösarservice i månaden, som nu ska bli 40 timmar.
– Först blev jag jätteglad. Men sedan har de använt det som en motivering till att neka oss korttidsvistelse, något jag känner att vi har ett stort behov av då det skulle innebära att jag fick en mer sammanhängande återhämtning. Så då blev jag ju besviken.
Flera drabbade
Hon har än en gång överklagat till Förvaltningsrätten. Processen är krävande och det är dränerande att behöva lyfta dotterns svagaste punkter gång på gång. Josephine har varit sjukskriven från sitt jobb som sjuksköterska på grund av detta.
– Den tid och energi som jag inte har, vilket är anledningen till att jag söker om hjälp, ska egentligen gå till Freja. Jag anser att hennes främsta behov är att ha en hållbar mamma, som orkar.
Hon är inte ensam. På Facebook har hon kommit i kontakt med fler föräldrar som har problem med LSS i Vallentuna.
– Flera vittnar om samma sak. Att det inte görs några individuella bedömningar. De avslår först för att sedan kanske bevilja just tolv timmar.
”Ett slag i magen”
En av föräldrarna är Kajsa Fernström.
Hennes son Wilhelm, 9, har diagnoserna adhd, autism och Tourettes syndrom. Han är impulsiv, saknar konsekvenstänk och ligger efter i det sociala samspelet.
Kajsa har själv flera diagnoser, två av dem innebär att hon har smärtproblematik. Hon behöver återhämtning och har svårt att reagera snabbt i situationer där Wilhelm utsätter sig själv för fara. Dessutom har hon svårt att vistas ute i kyla då smärtan blir värre. Så hon har inte kunnat gå ut med Wilhelm till pulkabacken trots att han velat.
– Att se andra barn leka när min son inte kan är ett slag i magen.
Överklagade utan resultat
För tre år sedan rekommenderade en LSS-handläggare i kommunen Kajsa att begära avlösarservice, för att få avlastning i hemmet – och hjälpte henne att ansöka om det.
Därför blev Kajsa förvånad när det var samma handläggare som avslog ansökan. Behoven var redan tillgodosedda, enligt utredningen – Kajsa och pappan kunde avlasta varandra, trots att de är separerade.
– Att kommunen utgår från att man ska kunna lösa avlastningen i varandras hem trots att man är separerade är orimligt.
Därefter överklagade de ända till kammarrätten, utan resultat, och gjorde ytterligare tre ansökningar.
Efter flera års kamp beviljades de insatsen, tolv timmar i månaden, men de har fått ansöka igen och igen då beslutet är tidsbegränsat. Men att det är tidsbegränsat har aldrig motiverats och enligt LSS ska insatser vara varaktiga och samordnade.
– Våra barns behov är inte tillfälliga, de kommer att ha sina diagnoser för alltid, säger Kajsa.
”Bästa som hänt vår son”
De har dessutom fått hitta avlösaren själva då kommunen misslyckades med det.
Valet föll på Wilhelms tidigare assistent i förskolan, en person som betytt mycket för honom. Förra sommaren fick de för första gången nyttja insatsen.
– Det är det bästa som har hänt vår son. Avlösaren är den enda personen som Wilhelm umgås med på sin fritid, förutom familjen.
Fick en timme extra
Under hösten blev dock Wilhelms långa historik av suicidalt beteende mer påtaglig och han rymde från skolan, vilket resulterade i en polisinsats.
– Det var fruktansvärt. Jag har aldrig varit så orolig i hela mitt liv.
De fick därför en timme extra avlösarservice i månaden, vilket i praktiken inte gör någon skillnad. Veckans höjdpunkt för Wilhelm blir för kort, och Kajsa får inte den återhämtning hon behöver.
– Här har man verkligen inte utgått från vårt behov.
”Ska inte vara ett lotteri”
Både Kajsa och Josephine vill se en förändring, för både deras och andra familjers skull.
– Vem är det som säger att LSS inte ska gälla våra barn? Barnets bästa ska – enligt både barnkonventionen och svensk lag – komma i främsta rummet.
släppte nyligen en rapport där de lyfter att Sveriges kommuner tolkar och tillämpar LSS och rättspraxis olika. Josephine drömmer om en ”lex Freja”, som innebär att det ska vara lika för alla barn oberoende av var man bor.
– Det ska inte vara som ett lotteri. Man ska ha rätt till vad lagen säger, för att vi ska kunna vara hållbara familjer för våra fantastiska barn.
Freja sitter nu vid en lampa som föreställer ett avlångt akvarium. Om och om igen sätter hon på lampan, och stänger av, med hörlurarna på, samtidigt som hon pillar på mobilen. Hon ser det stora i det lilla.
– Hon bidrar med väldigt mycket skratt och glädje. Och får mig att se världen med nya ögon, säger Josephine.
Ganimete Kalludra är socialchef i Vallentuna kommun. Hon kan inte uttala sig om enskilda ärenden.
Vad säger du generellt om bilden de här föräldrarna har av LSS i Vallentuna?
– Jag har full förståelse för att de som inte får de beslut de hoppats på kan uppleva frustration. Det är viktigt att vi lyssnar på de upplevelserna och utvecklar vår verksamhet där det behövs.
”Hundra procent säker”
Hon påpekar att statistik visar att de fattade 629 beslut förra året varav 576 var bifall, resterade avslag.
– Varje ansökan utreds utifrån den enskildes behov, livssituation och vad lagen ger rätt till. Alla beslut har även en individuell bedömning och motivering till varför beslutet blev just det som det blev. Vi arbetar för att varje beslut ska vara rättssäkert, begripligt och välgrundat. Att det finns möjlighet att överklaga är en viktig del av rättssäkerheten.
Deras utgångspunkt är att LSS-insatser ska vara varaktiga. När insatser är tidsbegränsade är det för att kommunen vill kunna ändra dem om den sökandes behov skulle förändras med tiden, enligt Ganimete Kalludra. Om det tidsbegränsas ska beslutet motiveras.
– Om man någon gång skulle missa skriva en motivering på varför och den föräldern skulle ringa, är jag hundra procent säker på att en handläggare skulle säga motiveringen, skicka den och be om ursäkt.