Barn i Tidösverige har slutat önska julklappar
Firandet hos Kristersson hotas i alla fall inte
Publicerad 2025-12-23
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
På tre år har antalet människor i social och materiell fattigdom fördubblats i Sverige. Det handlar om 700 000 personer. På de finare shoppinggatorna i storstäderna syns det kanske inte särskilt tydligt nu inför julen. Men hos Sveriges Stadsmissioner märks hur människor kämpar med det mest grundläggande.
– Just i år har vi nästan blivit överrumplade av all den utsatthet och alla frågor kring: Jag har ingenstans att vara, jag har inga pengar, jag har inga julklappar. Hjälp mig, säger Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner till TV4.
Sveriges stadsmissioner arbetar under ett rekordhögt tryck, och beskriver hur många söker hjälp för första gången. Det handlar om barnfamiljer, unga och äldre. De hushåll som tidigare klarat sig drunknar i den höga inflationen och lågkonjunkturen.
Många av de som söker hjälp är ensamstående föräldrar som arbetar inom omsorgen. De som ofta ställer in sina egna firanden för att hjälpa någons pappa eller mormor, är de som straffas hårt av det ekonomiska läget. Ett läge som inte behöver vara en naturlag.
I flera andra länder har regeringar höjt barnbidragen och ökat de sociala skydden för att människor inte ska få en så stor ekonomisk smäll. För att barn ska få sina vinterskor och för att äldre ska ha råd att köpa ost till frukostmackan. I Sverige har inget av detta gjorts under tidöpartiernas ledning.
Kylskåpen är tomma och människor har inte råd med julmaten. Inte heller presenter. I Sverige lever nu ett av åtta barn i fattigdom. Efter lovet samlas de i skolan och ska berätta om vilka julklappar de har fått. Men barnen slutar önska sig saker, och hoppas inte på några paket längre, enligt Sveriges stadsmissioner.
Även Frälsningsarmén ser samma utsatthet. Var femte ensamstående förälder är rädda att göra sina barn besvikna inför julhelgen.
– Idag möter vi på Frälsningsarmén barnfamiljer som aldrig har behövt söka stöd tidigare, säger Maria Olausson, barnrättsjurist och kårledare på Frälsningsarmén i Nässjö.
När något oväntat, såsom sjukdom eller skilsmässa, inträffar går det inte ihop längre, berättar Olausson.
Julen och julledigheten har blivit en allt starkare klassmarkör. Skillnaderna mellan de som klarar sig, och de som inte får ihop det blir bara större. Det märks överallt i samhället, men just julen blir särskilt smärtsam. Kanske för att den är så tätt förknippad med barn. Snart är de tillbaka i skolorna och pratar om vad de fått för julklappar.
Men många av barnen har inte ens vågat önska sig något. Det problemet har i alla fall inte våra ministrars barn, vars familjer fått rekordbra ekonomi de senaste åren.