Kan vi lita på att Donald Trump ljuger?
Ordet jag söker är imperialism, inte vänskap
När en trollkarl visar upp ena handen är tanken att vi inte ska titta på den andra. För det är med den han gör sina magiska trick. Utanför synfältet.
På tal om Donald Trump och Elon Musk just nu.
Vad är det de inte vill att vi ska prata om? Att Trump tänker tvinga Ukraina till kapitulation inför Ryssland? Eller hans skyddstullar mot EU? Man blir ju nyfiken.
På söndag inleder Folk och försvar sin årliga rikskonferens i Sälen. Räkna med att Donald Trumps senaste piruetter dominerar det mesta.
Den nya presidenten tillträder först om en vecka. Men har redan hotat med militär mot Danmark och Panama samt krävt att få annektera Kanada.
”Han uteslöt i varje fall militär mot Kanada” kommenterade tidigare utrikesminister Carl Bildt (M) syrligt efter pressträffen.
Danmarks statsminister Mette Fredriksen kallade övriga partier i Folketinget till krismöte. Kung Frederik X är informerad.
Grönlands regeringschef Múte Bourup Egede sa att ”Vi är inte till salu och kommer heller aldrig att vara det”.
Tyskland och Frankrike har markerat att EU:s gränser är okränkbara. Sveriges regering ställer sig bakom Danmark, tillsammans med övriga EU.
Tyvärr var Sveriges nya försvarsbeslut överspelat redan när klubban föll
Hur ska vi tolka det som händer?
Många bedömare säger att det är någon slags politisk underhållning vi ser. Att det inte ska tas på allvar. Senaste veckan har Donald Trump även sagt att vindkraft dödar valar och krävt att Mexikanska golfen ska döpas om till Amerikanska golfen.
Sverige gick med i Nato den 7 mars för att öka vår säkerhet mot Ryssland. Vi har just fördjupat samarbetet med USA genom DCA-avtalet. För att USA är vår vän.
Så, kan vi lita på att Donald Trump ljuger?
Tyvärr bygger hela vår säkerhetspolitik numera på det.
Vet han själv?
I mina öron låter USA:s nästa president misstänkt lik en viss Vladimir när denna sa att han ”ville ha” Ukraina. Eller som Kinas kommunistparti om Taiwan.
Ordet jag söker är imperialism, inte vänskap.
– Det är tydligt att Trump vill ha något från Panama, Grönland och Kanada. Han visar att det är han som har makten nu: ”USA är en stormakt – småländerna omkring oss får böja sig när vi går fram”, säger Sveriges främste USA-expert Jan Hallenberg, statsvetare vid Utrikespolitiska institutet.
Gränsen mellan skämt och blodigt allvar i Trumps retorik är ibland svår att se.
”Jag lovar att inte göra så här med Grönland” twittrade Donald Trump 2019 med en bild på ett Trump Tower photoshoppad i huvudstaden Nuuk. I veckan lade han ut flera bilder där Kanada redan är USA:s 51:a delstat och Grönland amerikanskt.
– Det är allvarligt i den meningen att vi har en maffiaboss med kärnvapen. Så alla regeringar runt om i världen måste lyssna. Så det är allvarligt i sig, säger Ulrik Pram Gad, seniorforskare vid Dansk Institut for Internationale Studier, till Grönländska public service, KNR.
Den 17 december godkände riksdagen ett nytt försvarsbeslut med en rejäl upprustning av både det militära och civila försvaret. Tyvärr var det redan överspelat när klubban föll.
Kärnan i försvarsbeslutet är att Sveriges militära utgifter 2028 ska upp till 2,6 procent av BNP. Det motsvarar 173 miljarder kronor, en ofattbart stor summa.
Problemet är att läget i omvärlden försämras snabbare än Natos försvarsförmåga ökar. Mark Rutte, Natos generalsekreterare, signalerar att 3 procent av BNP är en rimligare nivå. Donald Trump kräver 5 procent.
Aftonbladets ledarsida har länge argumenterat för att 3 procent av BNP och en upplåning av ungefär 100 miljarder kronor till försvarsinvesteringar är en rimlig nivå. Utvecklingen har gett oss rätt.
Regeringen borde inleda 2025 med att snabbinkalla en ny Försvarsberedning för att förekomma debatten. Innan Donald Trump börjar sätta kraft bakom orden.
Det finns redan majoritet för det i riksdagen. Och ingen kan egentligen argumentera för att läget inte har ändrats sedan december. För att inte tala om allt som hänt sedan den förra försvarsberedningen lämnade sin slutrapport i april förra året.
Redan i årets vårbudget behöver de första stegen tas mot nya extra försvarsanslag. Tiden rinner iväg.
Boken Fursten av Niccolò Machiavelli från 1513 brukar ses som en slags bibel för makthungriga politiker. Med list, vilseledning och rå styrka ska makten utövas, är hans budskap. Inte med moral eller idéer. Den mänskliga naturen är vad den är.
Ibland kallas denna världsuppfattning ”realistisk” i motsättning till en mer ”idealistisk” syn på världen där värderingar, samarbete och regler är viktiga.
Jag tror att Europas politiker behöver läsa om sin Machiavelli. Tyvärr.
Han skrev Fursten i en av alla de småstater i vad som idag är Italien. Hans slutsats av maktspelet var krass. I en kris eller ett krig är det bara dina egna resurser du verkligen kan lita på.
Det är den starke som kan knyta allianser och lita på sina vänner. Den svage måste i slutändan alltid anpassa sig till andras vilja. Endast den starke är fullt ut suverän.
Europa kläms idag mellan tre supermakter – ett aggressivt Ryssland, ett växande Kina och ett oförutsägbart USA.
Vi behöver gemensamt bli betydligt starkare än idag för att klara det korsdraget. Politiskt genom att fördjupa den Europeiska unionen, ekonomiskt genom investeringar som skapar tillväxt och militärt genom att rusta upp.
Machiavelli hade nämligen rätt. I en kris eller ett krig är det i slutändan bara oss själva och våra egna resurser vi verkligen kan lita på.
Ryssland har idag en krigsekonomi där ungefär 40 procent av de offentliga utgifterna går till militären i år. Enligt Sveriges militära underrättelsetjänst är den ryska aptiten på risk stor och hänsynslösheten utan gräns.
Och målen ligger fast. Det ryska imperiet ska återupprättas. Med våld när så behövs.
Donald Trump kommer nog inte att invadera Grönland, men den osäkerhet han skapar har redan skadat något enormt.
Osäkerhet är som arsenik för freden.
Om en vecka är han åter USA:s president.
