Tegnell: ”Vi pratade med folk som vuxna”
Sveriges väg var utskälld – men helt rätt
Anders Tegnell är på väg åt fel håll. Jag vet det eftersom jag själv just begått samma misstag, dörren i hörnet Strandvägen-Artillerigatan är lätt att missa. Den tidigare statsepidemiologen följer lyckligtvis min rekommendation att vända om.
Drygt fem år efter att pandemin tog fart har ett 20-tal personer samlats här i Stockholm för att utvärdera det som hände.
Gjorde Sverige rätt?
De fyra forskarna Ulf Persson, Pierre-Yves Geoffard, Jörgen Möller och Gunnar Brådvik har analyserat pandemiåtgärderna och deras effekter i europeiska länder. Slutsatsen blev inte riktigt vad de föreställt sig.
De hittade inget samband mellan hårda restriktioner och lägre överdödlighet. Sverige hade faktiskt lägst överdödlighet i hela .
Kortfattat: nedstängningarna fungerade inte. Kanske ingen kontroversiell åsikt i Sverige, men utomlands är frågan känslig även i forskarvärlden.
– Många har låst fast sig vid en åsikt i stället för att ta sig an frågan mer objektivt, på ett sätt jag är lite fascinerad över, säger Anders Tegnell som var statsepidemiolog under pandemin.
– Vi gav väldigt mycket ansvar till individen och pratade med folk som vuxna, det brukar en del av mina internationella kollegor lyfta upp som en skillnad. I många andra länder sa man som man gör till barn: nu gör du så och så, punkt, säger Tegnell.
Johan Carlson, som var generaldirektör för Folkhälsomyndigheten i början av pandemin, är inte särskilt förvånad över studiens resultat. Han beskriver ett besök i Tyskland under pandemin som ”trångt som i en sardinburk och en massa folk med munskydden på sned”. Hårda instruktioner ger inte nödvändigtvis bättre resultat.
– Det här har stärkt andra studier som har visat att de väldigt starka nedstängningarna, så kallade kraftfulla åtgärder, mer var av en politisk natur än att de gjorde en reell skillnad, säger Carlson.
Gunnar Brådvik är en av de forskare som jobbat med den nya studien. Han är glad att de till slut kunnat få till en objektiv utvärdering av pandemiåtgärderna – i kontrast till den populistiska och politiserade debatten under 2020.
– Ebba Buschs uttalande om att regeringen ”med berått mod” tillåtit smittspridning på äldreboenden var anmärkningsvärt, men också pressträffen som regeringen höll i december om att stänga bibliotek och idrottshallar, säger Brådvik.
Fem år efter pandemin finns det många lärdomar att dra. Men en del av dem har redan överskuggats av nya kriser och glömts bort.
– Samhällets svagheter blir väldigt tydliga under en pandemi. Vår äldrevård var en av dem. En annan var att de socioekonomiskt mindre välbesuttna, delvis med bakgrund i andra länder, drabbades så hårt. Jag tror att det är den stora lärdomen vi måste ta tag i och jobba med nu. Annars kommer vi ha samma problem nästa gång, säger Anders Tegnell.
Sverige valde en bra väg under pandemin, i alla fall om man får tro forskarna. Nu gäller det att fortsätta åt rätt håll.
