Stjärnekonomen: Sveriges gräddfil för rika sticker ut
Miljardärer betalar en mycket lägre skatteandel än oss andra
Det har varit bråda dagar för den franske stjärnekonomen Gabriel Zucman. Han är på besök i Stockholm för att lansera sin bok ”Miljardärskatt – så kan den införas” (Atlas, 2026).
När Aftonbladets ledarsida träffar honom ska han strax tala inför gäster som Arenagruppen bjudit in. Schemat är intensivt. Känslan är att han knappt hinner gå på muggen mellan alla möten.
Det kanske hörs redan på Zucmans titel att det inte främst är just en bok han är i Sverige för att sälja in, utan ett politiskt förslag. Det är en i stort sett färdig modell för en förmögenhetsskatt han lägger fram.
”Mycket desinformation”
I allt fler länder talas om behovet av högre skatt för de rikaste. I Norge infördes 2022 en skatt på 1 procent för förmögenheter över 1,7 miljoner norska kronor. I Danmark gick Mette Frederiksen till val på en förmögenhetsskatt på 0,5 procent för hushåll med tillgångar över 25 miljoner danska kronor. Om den blir verklighet återstår att se efter regeringsbildningen.
När exemplen från våra grannländer kommer på tal blir dock Zucman märkbart irriterad. Han tycker de är för fega.
Den norska förmögenhetsskatten är för låg och har för många undantag som gör att de superrika kommer undan, menar han. Han underkänner också den debatt som skatten genererat.
– Det har varit mycket desinformation. Det finns ingen indikation att det pågår någon sorts massutflyttning av rika som urholkar skattebasen.
Gabriel Zucman är professor vid Paris School of Economics och forskar primärt om skatteflykt.
I sin bok, som nu har översatts till svenska, visar han på ett övertygande sätt att miljardärerna i många europeiska länder betalar cirka hälften – eller en tredjedel – så mycket i relation till sina inkomster som breda grupper av löntagare. Genom holdingbolag gör de sin kapitalavkastning obeskattningsbar.
Sverige är inget undantag. Gapet mellan de rikaste och resten växer mer bland svenskarna än i de flesta länder, påpekar Zucman.
– Trenden sticker ut särskilt här.
Kan bidra med mer
Vi lever i svåra tider och står inför stora prövningar. Försvaret ska rustas upp fort. Välfärden möter en demografisk utmaning med en åldrande befolkning. Polis och rättsväsende ska stärkas för att bekämpa grov kriminalitet. Därtill har vi en enorm investeringsskuld i infrastruktur och energisystem för att klara klimatomställningen.
Under de senaste årens kostnadskris har vanliga löntagare tagit ansvar för att bekämpa inflationen med Samtidigt har förmögenhetskoncentrationen i Sverige skenat. De allra rikaste har blivit mer förmögna. Det är en grupp som utan tvekan kan bidra med lite mer.
Frågan som bör ställas är inte om högre beskattning av de rika är rättfärdigad – det är hur den kan genomföras på ett effektivt sätt.
Rådet till S-ledaren
Zucmans förslag är att en årlig minimiskatt införs på två procent för förmögenheter över 100 miljoner euro, det vill säga cirka 1 miljard svenska kronor.
Centralt för modellen är att också införa regler som följer med miljardärerna om de flyttar från landet. Zucman tycker att de ska tvingas betala skatt i Sverige i ett antal år efteråt.
– Man måste göra det poänglöst för dem att flytta, förklarar han.
Är det tekniskt genomförbart?
– Ja, det finns inga tekniska hinder.
Motargumenten om att skatten skulle hindra innovation ger han inte heller mycket för.
– Tror någon verkligen att utsikten att behöva betala en blygsam skatt när man väl blivit miljardär skulle avskräcka start up-grundare när de är 25–30 år?
Zucman ser inget särskilt med Sveriges förutsättningar som skulle innebära att man behöver skruva i hans modell.
Vad är din rekommendation till Magdalena Andersson om hon vinner valet?
– Inför en minimiskatt på två procent för de som har tillgångar över en miljard svenska kronor.
Det återstår att se om S-ledaren lyssnar.
Klart är i alla fall en sak: Zucmans studie bidrar med nya siffror som flyttar debatten framåt. Att Sveriges rikaste betalar en betydligt lägre andel av sin inkomst i skatt än vanliga löntagare går inte att försvara. Det är en skevhet som inte kan bestå. Diskussionen om hur en effektiv och modern kapitalbeskattning för samhällets toppskikt bör se ut har bara börjat.
