”KD:s familjepolitik gör mig lätt skräckslagen”
Även barnskötaren måste kunna hämta tidigt ibland
Annika Strandhäll (S) är inte känd för att spara på krutet. I dag är det en kopp svart kaffe med en nypa socker som får agera drivmedel på väg upp till Aftonbladets redaktion.
Strandhäll har varit socialförsäkringsminister, socialminister och klimat- och miljöminister. Nu är hon riksdagsledamot och sedan 2021 också ordförande för Socialdemokraternas kvinnoförbund, S-kvinnor.
Det är ett arbete i motvind. Kvinnors rättigheter är under attack över hela världen och Sverige är inget undantag. Valrörelsen handlade om gängkriminalitet, ekonomi och kärnkraft, trots att väljarna brydde sig mest om sjukvården. De viktigaste frågorna för kvinnor, som välfärden och klimatet, hamnade helt i skymundan.
– Alla politiska partier är påverkade av de här högerkonservativa vindarna på olika sätt. Det påverkar också vilka frågor Socialdemokraterna lyfter. Vår tonalitet i debatten, vad vi driver för frågor, säger Strandhäll.
Kvinnorna som redan röstar vänster har tagits för givna och glömts bort. Kampen om SD-männen upptar allt fokus.
– Det misstaget har man ju gjort förr, att man tror att väljargrupper är givna. Socialdemokraterna jagade svensk medelklass i fyra val. Vad hände med de klassiska arbetarväljarna? Vart gick de? Jo, de gick till Sverigedemokraterna, säger Strandhäll.
Inför partikongressen i juni driver S-kvinnor frågan om arbetstidsförkortning ”stenhårt”. Strandhäll upplever att det finns goda chanser att förslaget går igenom. Även LO vill ha en arbetstidsförkortning, men inte genom lagstiftning. Strandhäll bryr sig inte om vilket – så länge förändringen gäller alla.
– Det får inte bli att bara vissa delar av arbetsmarknaden – läs mansdominerade arbetsplatser eller tjänstemän – träffas av en arbetstidsförkortning. Men inte kvinnorna som jobbar i hemtjänsten eller vård, skola, omsorg där vi har de högsta sjuktalen, svårast att rekrytera nya medarbetare, starkt styrd och kontrollerad arbetstid.
Den sittande regeringens skattesänkningar för höginkomsttagare gynnar främst män. Samtidigt drabbas kvinnor hårt av nedskärningar i välfärden, höjda egenavgifter för vård, dyrare mediciner, ett försvagat civilsamhälle, sämre sjukförsäkringar.
För en vecka sedan intervjuades Jimmy Loord (KD) av Expressen om sitt arbete med att ta fram KD:s politik för att öka födelsetalen. Journalisten frågade om de kommer titta på möjligheten att begränsa tillgången till preventivmedel. Loord svarade att han inte utesluter någonting.
Det gjorde Annika Strandhäll riktigt orolig.
– Jag vet ju också att Kristdemokraterna har gjort ett större internt politiskt arbete kring en ”modern” familjepolitik. Det gör mig lätt skräckslagen. Partiet har inte bara förespråkat utan också i regeringspolitik tvingat genom till exempel vårdnadsbidrag, som ledde till att låsa fast inte minst många utrikesfödda kvinnor i hemmet. Det är ett exempel på precis den typen av antifeministisk politik som vi ser i auktoritära länder.
Som tidigare social- respektive socialförsäkringsminister har Strandhäll ägnat en del tid åt det minskade barnafödandet. Lösningen är inte att tvinga kvinnor att föda barn genom att begränsa preventivmedlen. Det handlar i stället om trygghet – fler måste få fast anställning på heltid, förstahandskontrakt på en bostad och lön som går att leva på.
Även arbetstidsförkortning kan vara en del av svaret, för att minska arbetsrelaterad stress och frigöra tid för annat.
– Det finns en rättvisa i att inte bara Svenskt Näringslivs medarbetare ska kunna hämta tidigare på förskolan. Även barnskötaren som arbetar där ska kunna hämta sina barn tidigt någon gång.