Hallå, hör regeringen ropen på hjälp från LO?
Järnvägar, elnät och industrier kan inte vänta
Måndag morgon höll LO:s nya ordförande Johan Lindholm och den nya chefsekonomen Torbjörn Hållö presskonferens om ett program för investeringar. Titeln på rapporten ”Sverige ska fungera” är ett rop på hjälp. Politikerna i Sveriges riksdag måste ta sig samman och reparera och investera Sverige starkare.
Kanske sammanfattades allt när Johan Lindholm fick en fråga om tidsperspektiven för LO:s investeringsplaner.
– Det skulle hänt igår, högg Johan Lindholm av journalisten.
Naturligtvis har han rätt. Allt fler inser det. Tågen står still. Arbetslösheten är skyhöga 8,5 procent. Industri och välfärd skriker efter kompetent arbetskraft. Malmbanan måste repareras och grundläggande infrastruktur som elnät och järnvägar byggas ut. Totalförsvaret kräver satsningar. Alla utom de ansvariga politikerna i riksdagen inser det.
I helgen uppmanade näringslivstopparna Jan-Olof Jacke och Jacob Wallenberg på DN Debatt politikerna på bägge sidor blockgränsen att gräva ner stridsyxan och göra upp om en långsiktig och rationell energipolitik.
Svenskt Näringsliv värnar industrins behov av billig och säker el. På samma sätt företräder LO arbetarnas intressen. Ofta tycker organisationerna olika. Kring investeringsbehoven tycker organisationerna nu förvånansvärt lika.
När riksdagsmajoriteten i mitten av oktober meddelade att de enats om balansmål som frigör runt 25 miljarder per år gick det en besviken skälvning genom LO och Svenskt Näringsliv som bägge protesterade högljutt.
MP och V reserverade sig mot det dumsnåla balansmålet. Centern ville styra resurserna tydligare mot investeringar. KD ville ha mer investeringar men fogade sig. Ukrainastödet lades utanför ramverket. Socialdemokratin vill ha större investeringar.
Egentligen var bara Moderaterna och Sverigedemokraterna nöjda. Det är rätt uppenbart att politikerna i riksdagen av olika taktiska skäl enades om vad som måste anses som ett dumsnålt misstag. Beslutet behöver rivas upp.
LO och Svenskt Näringsliv borde i detta läge ta ett initiativ och arbeta fram dels en konkret gemensam lista på offentliga investeringar som måste på plats. Dels ett nytt finanspolitiskt ramverk, exempelvis ett höjt skuldankare till 40 eller 50 procent som skulle möjliggöra betydligt större investeringar än idag. Nästa ramverk börjar inte gälla förrän 2027. Tid finns.
Riksdagen behöver uppmanas att ta ett nytt beslut om finanspolitiken. Sverige behöver mer investeringar annars hotas jobb, välfärd, tillväxt och den gröna omställningen. Arbetsmarknadens parter bör ta kommandot och lösa upp de politiska knutarna genom att ta fram kompromissförslaget.
Sverige ska fungera, hur svårt kan det vara?