Varför så mycket våld mot toppdiplomaten, Säpo?
Trodde först han rånades
Någonting skaver i historien om toppdiplomaten.
Var man tvungen att ta i så oerhört mycket, när han skulle gripas?
Det var söndagen den 11 maj han greps skäligen misstänkt för spioneri, den lägre misstankegraden. För att släppas fri bara dagar senare. Spioneri kan ge livstids fängelse vid en fällande dom så flyktrisken borde ha varit mycket stor. Ändå fick han bara åka hem, även om misstankarna kvarstod.
Toppdiplomaten själv nekade till att ha gjort något brottsligt eller överhuvudtaget något felaktigt.
Inte långt därefter avled han hastigt. En oerhörd tragedi för familj och alla arbetskamrater på Utrikesdepartementet. Polisen misstänker inget brott i samband med dödsfallet.
Efter att toppdiplomaten släpptes fördes han till sjukhus.
– Han mår mycket dåligt, sa hans advokat Anton Strand då, till Aftonbladet.
Anton Strand är kritisk till polisens ingripande.
– Han har skador på kroppen, så mycket kan jag säga. I min verksamhet är det svårt att se hur en person, en akademiker utan våldsamt eller kriminellt förflutet kan ha skador efter ett proportionellt ingripande, säger han.
Jag har funderat ganska mycket på de orden. Är detta det nya normala? Utan att veta alla detaljer framstår själva gripandet onekligen som en smula märkligt.
– Han har beskrivit en skräckupplevelse. Poliserna har inte ens talat svenska, säger Anton Strand, till TV4.
Toppdiplomaten trodde själv att det var ett rån, uppgav han, och fick först i bilen utanför veta att de var poliser. Säkerhetspolisen uppger att insatsen gick lugnt till. Men hur uppstod då skadorna på dörren och på kroppen?
Toppdiplomaten anmälde, innan han gick bort, polisen för övervåld och tjänstefel. Någonting som nu utreds vidare.
Det är svårt att inte instämma i de frågor som advokat Anton Strand väcker. Varför så mycket våld?
Polisen har under senare år fått allt större befogenheter, på grund av hotet från terrorister och gängkriminella. Balansen mellan rättsäkerhet och integritet å enda sidan och säkerhet å den andra har förändrats steg för steg.
Var och en av dessa förändringar har möjligen varit rimliga, men tillsammans utgör de en grundläggande omförhandling av samhällskontraktet.
En gammal sanning är att när polisen får nya befogenheter så kan de ofta användas bredare än politikerna först tänkt. Om man kan avlyssna gängledare, kommer man snart avlyssna även andra brottslingar. Eftersom man kan.
Våld har en tendens att sänka tröskeln för mer våld. Om man är van vid att sparka in dörren hos gangsters blir det lätt den metod man väljer även mot andra.
Samhällsklimatet och debatten gillar hårda tag. Men jag undrar om det är så genomtänkt vad detta betyder i praktiken.
Säpo är en av de myndigheter där allmänheten har minst insyn. Kanske finns rimliga förklaringar till allt, kanske finns här ingenting att gräva i.
Men än så länge är frågorna betydligt fler än svaren.
Nu finns bara en trasig dörr.