Risk för ransonering: ”Osthyvelsprincip”

helskärm

Läget på oljemarknaden är fortsatt ansträngt på grund av Irankriget.

Det ökar risken för att Sverige kan behöva ransonera drivmedel.

– Ligger den här situationen kvar in i juni–juli, då är vi nog där tror jag, säger råvaruanalytikern Christian Kopfer.

Sverige har bara drabbats av brist på fossila drivmedel två gånger hittills, 1956 och 1974. Nu finns risken att kriget i Iran – med bland annat osäkerheten kring oljetransporterna genom Hormuzsundet – driver fram en ny kris.

Energiorganet IEA har varnat för att flygbränslet i Europa riskerar att ta slut om sex veckor.

Samtidigt har både finansminister Elisabeth Svantesson (M) och statsminister Ulf Kristersson (M) uttalat sig om en eventuell ransonering av olja i Sverige.

– Varje dag kriget drar ut på tiden ökar risken för den sortens ekonomiska konsekvenser. Vi följer det här extremt noga, sade Ulf Kristersson i förra veckan.

Stora volymer

Christian Kopfer, som är råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, bedömer att Sveriges strategiska bränslelager kan dämpa energikrisen något.

Men till slut kommer inte beredskapslagret att räcka heller.

– Vi kommer till en gräns även när det gäller klassiska bränslen, säger han.

– Sen är det alltid jättesvårt att säga exakt vilken dag, vilken vecka. Men under sommarmånaderna, då går det inte att komma runt längre, utan då är man i ett ransoneringsläge.

Hur skulle en ransonering kunna genomföras?

– Det blir en osthyvelsprincip, att man försöker ta lite här och var. Problemet är att det är så pass stora volymer det handlar om, säger Christian Kopfer.

Osäkert läge

Enligt Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap, är det just nu försörjningen av flygbränsle som drabbas hårdast av kriget.

– Till skillnad från till exempel bensin och diesel hålls flygbränsle ofta i mindre lager. Det gör att man i hög grad är beroende av kontinuerliga leveranser, säger hon.

– Försörjningen av både diesel och bensin bedöms just nu som stabil i Sverige. Både på kort och på lång sikt. Däremot behöver man titta på olika scenarier, eftersom läget är väldigt osäkert.

En ransonering är inte aktuell förrän som sista alternativ, fortsätter hon.

– Ransonering är ett verktyg som används som ett sista alternativ, när bedömningen är att tillgången till drivmedel är så begränsad att det inte räcker till alla, säger hon.

– Då prioriteras samhällsviktig verksamhet, exempelvis ambulansflyg. Men det är inte aktuellt i dagsläget.