Satsade 510 miljoner på långtidsarbetslösa – gav 84 jobb: ”Missnöjd”
Publicerad 2025-11-24
Långtidsarbetslösa och nyanlända skulle komma ut i arbetslivet med regeringens storsatsning på etableringsjobb.
Efter två år har 84 personer fått jobb.
”Jag är missnöjd”, skriver arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) i en kommentar till Aftonbladet.
Satsningen på etableringsjobb sjösattes i januari 2024.
Reformen skulle ge tusentals människor som står långt från arbetsmarknaden ett jobb. Fyra månader senare, i början av april, anställdes den första personen i jobbformen.
– Nu kortar vi vägen från nyanländ till nyanställd. Etableringsjobben är en viktig del i arbetet för att få fler långtidsarbetslösa och nyanlända i jobb. Jag är glad att det första etableringsjobbet nu är på plats, sa den dåvarande arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) i ett pressmeddelande på regeringens hemsida då.
Men för de flesta av de nästan 160 000 i landet som varit utan jobb i minst ett halvår och klassas som långtidsarbetslösa har ingenting hänt sedan dess.
Totalt har 102 avtal om etableringsjobb tecknats, enligt Unionens facktidning Kollega. Just nu har 84 personer ett jobb via reformen.
– Det är väldigt få beslut, säger Emil Johansson, enhetschef på Arbetsförmedlingen.
I år har regeringen avsatt 510 miljoner kronor på etableringsjobben. Av dem har bara 8 miljoner har använts.
Det är ju en väldigt liten del som använts. Hur många jobb var målet?
– Vi har inget siffermål på Arbetsförmedlingen, det behöver arbetsmarknadsdepartementet svara på.
För att anställa personer i etableringsjobb krävs att ett särskilt kollektivavtal tecknas. Jobbet ska vara en heltidsanställning i max två år där den anställda kan ges utbildning under tiden, med syftet att få en fast anställning. Arbetsförmedlingen ska informera om att etableringsjobben finns, men arbetslösa ska själva hitta ett företag som vill anställa dem.
– Vi behöver informera om det här mer när vi pratar med arbetsgivare. Och de behöver vara öppna för att anställa på det här sättet, säger han.
De som anställts på etableringsjobb har enligt Emil Johansson främst fått jobb inom vård- och omsorg och handel.
Anställningsformen började diskuteras redan under den tidigare S-regeringen och förhandlades fram mellan Svenskt Näringsliv, LO och fackförbundet Unionen på sex år.
Ett stort ansvar vilar på arbetsmarknadens parter när det gäller att få fram jobb, enligt Emil Johansson.
Arbetsmarknadsminister Johan Britz håller med.
”Jag är missnöjd. Det finns många nyanlända och långtidsarbetslösa som skulle tjäna på att få in en fot på arbetsmarknaden. Det måste till skärpning, parterna behöver ta ett större ansvar än tidigare för att den här reformen om den ska fungera”, skriver han i ett sms-svar via sin pressekreterare.
”Måste se till att det finns jobb”
Arbetsmarknadsdepartementet har inte heller satt något siffermål, men hade väntat sig ”betydligt fler” jobb än de 84.
Johan Britz anser att regeringen har tagit sin del av ansvaret för jobbsatsningen genom att ge Arbetsförmedlingen uppdraget att hjälpa arbetslösa till etableringsjobben.
”Men då måste parterna se till att det finns jobb att ta”, skriver han.
På fackförbundet Unionen säger man att det stora problemet är matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande.
– Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef till Kollega.
Regeringen kommer dock att fortsätta att satsa på reformen, enligt tidningen Kollega. Nästa år får den 11 miljoner kronor, 2027 får den 84 miljoner kronor och 196 miljoner under 2028.