Otäcka frågan: Är AI-hajpen en bubbla?
Kinas nya super-AI DeepSeek har utlöst krisstämning i USA och frossa på börsen.
Det är lätt att förstå.
I potten ligger den fråga som skuggar hela världsekonomin just nu: är AI-hajpen en bubbla?
På måndagen förlorade Nvidia motsvarande 6 600 miljarder i värde när aktien rasade 17 procent. Bolaget, som tillverkar de mikrochips som behövs för att leverera den enorma datakraft som AI slukar, är den största vinnaren på den senaste årens segerdans kring artificiell intelligens.
Sju amerikanska bolag anses ha störst makt över och mest att tjäna på den nya teknologin: förutom Nvidia även Apple, Microsoft, Meta, Alphabet, Amazon och Tesla.
När veckan inleddes var dessa bolag värda tillsammans nästan 200 000 miljarder kronor, en nästan obegriplig siffra och högre än fjolårets BNP för världens näst största ekonomi Kina.
Efter måndagens ras är det samlade värdet 190 000 miljarder, också rätt mycket pengar.
Även efter gårdagens nedgång har Nvidias aktie gått upp med 1 900 procent de senaste fem åren.
Förväntningarna kring AI är extremt högt uppskruvade. Teknologin har i betydelse för mänskligheten jämförts med både elektricitet och till och med eld. Den används redan av hundratals miljoner människor varje dag.
Det har varit ett högoktanigt bränsle för alla aktier som doftar det minsta av AI och har bidragit till att driva upp USA-börserna till de högsta nivåerna någonsin.
Bågen är alltså spänd till max. Det är inte konstigt att det finns en underliggande oro för att allt är en bubbla, i likhet med internetyran runt millennieskiftet.
En avgörande skillnad med AI-hajpen jämfört med dotcom-bubblan är att bolagen den här gången, till skillnad från då, tjänar mycket pengar.
Nvidia har de senaste tolv månaderna gjort en vinst på nästan 700 miljarder kronor, en ökning med 220 procent på ett år.
Det är extrema siffror men man ska då komma ihåg att börsvärdet i fredags var 38 500 miljarder. En hög värdering hur man än vrider och vänder på det. Även på andra håll, som i värderingen av nystartade AI-bolag visar marknaden upp klassiska tecken på överhettning.
Fallhöjden är alltså enorm. En regelrätt krasch i AI-sektorn skulle utan tvekan dra med sig hela konjunkturen i USA och därmed i världen. Om inte AI lyckas leverera de förbättringar som utlovats har vi stora problem.
Men det gäller att hålla två tankar i huvudet. AI-aktier som Nvidia kan utgöra en gigantisk bubbla. Och AI som teknologi samtidigt bli den revolution som många pratar om.
De som satsade på internet för 25 år sedan överskattade vinsterna på kort sikt men underskattade teknikens potential på lång sikt.
Det är här kinesiska DeepSeek kommer in i bilden. Det som skakar om med DeepSeek är inte bara att bolagets AI framstår som minst lika bra som ChatGPT:s skapare OpenAI (och där Microsoft är en stor investerare).
Utan framförallt att den kräver betydligt mindre datorkraft och därmed mindre kapital.
Eftersom det är just en omättlig efterfrågan på mer och mer datorkraft som drivit försäljningen av Nvidias chips och aktiekursen togs denna nyhet emot som en balja isvatten över huvudet på finansmarknaden.
Den andra insikten är att USA kanske inte har det stora försprång mot Kina inom AI som många verkar ha räknat med. Den enorma AI-satsningen Stargate som presenterades av Donald Trump häromdagen och där 5 500 miljarder ska investeras i USA utgår från den amerikanska modellen där AI kräver extrema mängder processorkraft och svindlande summor kapital.
OpenAI:s grundare Sam Altman medgav i ett inlägg på X att DeepSeeks AI-modell var ”imponerande, inte minst vad de levererar i förhållande till kostnaden”.
Om någon annan kan åstadkomma samma resultat som marknadsledaren till en lägre kostnad vinner den aktören oftast, allt enligt kapitalismens skolbok.
De investerare som dränkt AI-industrin i pengar kan komma att bli försiktigare framöver.
Ett annat exempel på att kinesiska ingenjörer ibland kan utklassa sina amerikanska motsvarigheter är TikTok vars algoritm fångade in världens användare på rekordkort tid.
DeepSeek är också en del av den teknologiska, militära och ekonomiska kapprustning som pågår mellan Kina och västvärlden framförallt USA.
I Silicon Valley sitter nu AI-bolagen, påhejade av Donald Trump, i krismöten för att förstå hur de kan möta detta potentiella hot och vinna kriget.
Hur det går kommer inte bara ha stor påverkan på världens börser och vanliga människors pensionskapital de kommande året.
På sikt står betydligt större värden än bara pengar på spel.