Svenska arbetarhushåll går på knäna: ”Hamnar snabbt i skiten”
Publicerad 2025-04-25
Marginalerna för svenska arbetarshushåll är mycket små.
LO kräver att regeringen agerar.
– Folk får det att fungera, men hamnar snabbare i skiten om något börja strula, säger LO-ekonomen Peter Gerlach.
Under 2025 kommer arbetarhushållen att få ökade marginaler, främst tack vare reallöneökningar och fallande räntor jämfört med tidigare år. Mätt i kronor är de nästan tillbaka på samma nivå som under 2021, alltså innan inflationschocken som kom i samband med den ryska invasion av Ukraina. Men ökningen är bedräglig.
– Vi mäter i kronor. Men samma krontal i dag är mycket mindre än för för några år sedan. Köpkraften per krona har minskat, säger Peter Gerlach som författat LO-rapporten ”Arbetarhushållen – inte råd att förlora jobbet” tillsammans med Anna Almqvist.
”Vi ligger sämre till”
Tillsammans har de jämfört statistik från bland andra SCB, Konsumentverket, banker och fackförbund för att se hur väl det är ställt med arbetarhushållen i Sverige.
– Vi ligger sämre till än innan pandemin. Framförallt blir det jäkligt tufft om man blir arbetslös, säger Peter Gerlach.
Svenska arbetare led svårt under perioden 2022–2024, då kostnaderna steg kraftigt samtidigt som löneutvecklingen inte hängde med i samma takt. För många arbetarhushåll innebar det att man behövde lägga om sin ekonomi eller ta av undanstoppade pengar för att få det att gå ihop. Under 2023 och 2024 gick de flesta arbetarhushållen minus varje månad, visar rapporten.
– Vi har utgått från vad Konsumentverket anger som normal konsumtion för olika typer av hushåll. Nu för tiden ingår det till exempel för en familj att ha cyklar och en tv-spelskonsol. Att ha minusmarginal betyder i sammanhanget alltså inte under existensminimum, men under vad som samhället och omgivning anser vara normalt, säger Peter Gerlach.
”De tog första smällen”
Peter Gerlach och Anna Almqvist har tittat på flera typhushåll för att ge en tydligare bild av läget för de svenska arbetarna. Gemensamt för alla hushåll är kostnaderna för mat och boendet har varit de starkast drivande faktorerna för att pressa marginalerna nedåt. Räntorna har varit en betydande del för de med ägt boende under de gångna åren.
– De tog den första smällen när räntorna stack iväg tillsammans med energipriser. Det blev väldigt dyrt att bo i hus till exempel, säger Peter Gerlach.
El och uppvärmning var dyrt under 2022 men har efter det sjunkit.
– Nu är det i stället hushåll i hyresrätter som har det mest kämpigt, eftersom hyrorna sätts med eftersläpning. Vi har sett jäkligt stora hyreshöjningar de två senaste åren.
Familj på mindre ort
LO-ekonomerna har tittat på hur en familj i Alvesta, med två vuxna och två barn, klarat sig. Mannen jobbar heltid i industrin medan kvinnan jobbar 80 procent inom kommunal barnomsorg. De har två barn, bor i småhus med en skuldkvot på 80 procent, kör 3 000 mil i sin bil varje år och är båda medlemmar i fackförbund med a-kassa. Såhär har deras marginaler sett ut i normalfall plus i det fall när mannen förlorat sitt jobb:
| År | Ordinarie marginal (kr/mån) | Marginal vid arbetslöshet (kr/mån) |
|---|---|---|
| 2018 | 4416 | 304 |
| 2019 | 4843 | 3088 |
| 2020 | 4709 | 2735 |
| 2021 | 2855 | 848 |
| 2022 | 195 | -1825 |
| 2023 | -341 | -2795 |
| 2024 | -956 | -3835 |
| 2025 (prognos) | 2216 | -975 |
| Källa: LO-ekonomerna |
Ensamstående mamma i förort
I detta typexempel lever en ensamstående mamma med sitt 14-åriga barn i Haninge utanför Stockholm. Hon jobbar heltid i detaljhandeln och bor i en bostadsrätt, en trea, med 1,1 miljoner kronor i lån. Hon är med i Handels, pendlar med kollektivtrafikkort och familjen mottar underhållsstöd för barnet:
| År | Ordinarie marginal (kr/mån) | Marginal vid arbetslöshet (kr/mån) |
|---|---|---|
| 2018 | 5606 | 1360 |
| 2019 | 5683 | 1340 |
| 2020 | 5227 | 893 |
| 2021 | 5681 | 729 |
| 2022 | 4954 | -400 |
| 2023 | 2347 | -2273 |
| 2024 | 2120 | -3068 |
| 2025 (prognos) | 4349 | -1718 |
| Källa: LO-ekonomerna |
Ung arbetare utan familj
Det tredje typhushållet är en 25-årig man som bor i en hyreslägenhet i Norrköping. Han jobbar som restaurangbiträde, är ansluten till Hotell- och restaurangfacket och har en genomsnittlig lön för yrket. Likt många andra i yrket är han behovsanställd men snittar på 80 procents sysselsättning. Han har ingen bil utan använder kollektivtrafiken. För hushållet har ingen arbetslöshetsuträkning gjorts, men marginalerna är mycket små och en minskning i antalet timmar per månad skulle kunna driva ner siffrorna på minus varje månad.
| År | Ordinarie marginal (kr/mån) |
|---|---|
| 2018 | 2124 |
| 2019 | 2958 |
| 2020 | 2509 |
| 2021 | 2695 |
| 2022 | 1743 |
| 2023 | 1878 |
| 2024 | 1615 |
| 2025 (p) | 2518 |
| Källa: LO-ekonomerna. |
Storstadsfamiljerna
Exklusivt för Aftonbladet har LO-ekonomerna också tagit fram uträkningar för en familj i Stockholm och en i Göteborg.
Förutsättningarna i de två hushållen är i princip identiska: två vuxna i 35-årsåldern där mannen är maskinoperatör inom industrin och kvinnan barnskötare på kommunal förskola. Han jobbar heltid och hon 80 procent. De har ett barn i första klass och ett barn på förskola och bor i radhus med 2,2 miljoner kronor i lån i Botkyrka respektive Ale. Båda hushållen har en bil där mannen i Botkyrka arbetspendlar till Södertälje (2 500 mil per år) och mannen i Ale pendlar in till Göteborg (3 000 mil per år). Kvinnan i Botkyrka har SL-kort 12 månader per år medan kvinnan i Ale har kollektivtrafikkort motsvarande zon AB för Västtrafik 10 av 12 månader per år. Samtliga vuxna är med i IF Metall respektive Kommunal. Såhär ser deras marginaler ut:
Botkyrka
| År | Ordinarie marginal (kr/mån) | |
|---|---|---|
| 2018 | 5603 | |
| 2019 | 5968 | |
| 2020 | 5632 | |
| 2021 | 3591 | |
| 2022 | 509 | |
| 2023 | -726 | |
| 2024 | -778 | |
| 2025 (p) | 3423 | |
| Källa: LO-ekonomerna. |
Ale
| År | Ordinarie marginal (kr/mån) | |
|---|---|---|
| 2018 | 4766 | |
| 2019 | 5044 | |
| 2020 | 4628 | |
| 2021 | 2555 | |
| 2022 | -763 | |
| 2023 | -2303 | |
| 2024 | -2284 | |
| 2025 (p) | 2023 | |
| Källa: LO-ekonomerna. |
Sammantaget är läget väldigt ansträngt med små marginaler för i princip alla hushåll, menar LO-ekonomerna.
– Familjehushåll brukade ligga på fem, sex tusen kronor plus varje månad. Nu är det två till tre, men i kronor räcker marginalen till än mindre eftersom inflationen urholkat värdet, säger Peter Gerlach.
För den som blir arbetslös eller får en arbetsskada och blir långtidssjukskriven så kan situationen snabbt bli akut.
– Man hamnar i skiten och får svårt att hänga med i vad som är samhällsförväntningar på ett normalt liv och vad man ska kunna ge sina barn.
Vill se en höjning av barnbidraget
I rapporten riktas också krav på regeringen som måste agera, menar LO. Till exempel vill man se en höjning av barnbidraget, eftersom någon höjning inte gjorts sedan 2018.
– Inflationen har gjort att det inte är värt lika mycket nu. Samtidigt är det barnfamiljer som tar en stor smäll, med skenande matpriser som inte gått tillbaka. Har man två barn har man tappar 600 spänn per månad i köpkraft jämfört med 2018, säger Peter Gerlach.
På samma sätt tycker han att bostadsbidraget behöver göras om och justeras till dagens kostnadsnivåer.
– Nu tas det tillfälliga extra bostadsbidraget bort och återgår till hur det var innan inflationskrisen. Men inflationen har sänkt värdet på vad man får för pengarna. Det här slår särskilt mot den ensamstående föräldern.
Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) har tidigare sagt att det inte finns några planer från regeringens sida på att förändra bostadsbidraget.
– Behovsprövade bidrag såsom bostadsbidraget har marginaleffekter vilket kan minska incitamenten till arbete. Svaga incitament till arbete kan leda till lägre arbetskraftsdeltagande, vilket i sin tur kan bidra till att vissa hushåll med barn får en låg ekonomisk standard, sa hon i en kommentar till Hem & Hyra tidigare i april.