Nej, Svantesson, ekonomin är inte Trump-säkrad
I år är det tänkt att svensk ekonomi ska göra storstilad comeback.
Men det finns ett hot: Donald J Trump.
Flykten från dollarn slår hårdare mot svensk exportindustri än presidentens tullar.
Men osäkerheten har ökat, medger myndigheten.
”Den geopolitiska utvecklingen har varit dramatisk i början av 2026, inte minst på grund av den amerikanska administrationens utrikespolitiska agerande”, skriver Riksbanken.
Det är närmast en underdrift.
Sällan har läget i världsekonomin varit märkligare.
I ett läger råder rena rama karnevalstämningen. USA-börsen nådde i veckan sin högsta notering någonsin. AI-hajpen trycktes tillbaka med full kraft.
I andra lägret: fullskalig prepping för en apokalyps.
Priset på guld och silver har flera dagar i rad satt nya rekord och dollarn tappat
Placerare verkar räkna med att omvärlden är på väg att överge USA på grund av den oberäknelige mannen i Vita huset. Det pratas om att dollarns särställning som världens reservvaluta är hotad.
Resultatet kan bli hög inflation i USA, stigande räntor och i värsta fall en finanskrasch och då gäller det att skydda sina pengar, tycks vissa resonera.
Optimism och rädsla på samma gång alltså. Någon av känslorna kommer behöva ge vika.
På torsdagen föll också techjätten Microsoft kraftigt efter en rapport som inte föll marknaden i smaken. Ett tecken på hur nervöst läget är.
Hur allt detta påverkar Sverige? Ganska mycket.
2026 var tänkt att bli året då både finansminister Elisabeth Svantesson och riksbankschefen Erik Thedéen skulle luta sig tillbaka, ta fram popcornen och se svensk ekonomi resa sig.
Men vi lever inte i de tvärsäkra prognosernas tid.
På torsdagsmorgonen kom till exempel siffror från SCB som visade att ekonomin växte mycket långsammare under slutet av 2025 än väntat, i december ökade BNP med bara 0,9 procent i årstakt, jämfört med 2,2 procent i november.
Det ska jämföras med att regeringen räknar med att BNP ska växa med 3 procent under 2026.
Betydelsen av enstaka månadssiffror ska inte överskattas men inbromsningen kom innan Donald Trump började hota med att tvinga till sig Grönland, vifta med tullar och få en hel värld att fråga sig vad som egentligen pågår.
En konsekvens är att dollarn har tappat i värde mot de flesta valutor och kronan har gått extra starkt. Under 2026 har dollarn fallit från 9,19 kronor till 8,81 kronor. Och på ett år är nedgången hela 20 procent.
En svag krona gör importen dyrare, driver upp inflationen och ökar värdet på svenska sparares stora innehav i USA-aktier som uppgår till flera tusen miljarder.
En starkare krona, som nu, gör importen billigare vilket är bra för konsumenter och minskar inflationen och är också ett kvitto på att investerare tror på svensk ekonomi.
Men på kort sikt sänker det också värdet på aktier och fonder. Framför allt påverkar det exportindustrin.
Uppgörelsen mellan USA och EU innebär att amerikanska företag som beställer varor från Sverige och andra EU-länder måste betala 15 procent extra i tull. Men det senaste årets dollartapp mot kronan innebär i praktiken ett påslag på ytterligare 20 procent. En ganska brant uppförsbacke.
USA är Sveriges största exportmarknad och har bara blivit viktigare med åren. 2024 uppgick exporten västerut till 187 miljarder kronor. Det handlar framför allt om bilar och läkemedel.
Framförallt har vi lärt oss att nya hot och utspel från Trump kan komma i princip när som helst.
Eller som Riksbanken skriver:
“Den senaste tidens utveckling, i bland annat den amerikanska handels- och utrikespolitiken, har vidgat utfallsrummet för vad som kan hända framöver”.
Med andra ord: allt kan hända.
Minns förra årets tullkaos som sparkade undan kryckorna för konjunkturen.
Svensk ekonomi är Trump-säkrad, förklarade Elisabeth Svantesson nyligen.
Med det menade hon att Sverige har starka statsfinanser, med en statsskuld på 35 procent av BNP jämfört med ett genomsnitt på 88,5 procent i euroländerna.
Det är sant, men är bara halva bilden.
Sverige har samtidigt bland den högsta privata skuldsättningen (hushåll och företag) i hela västvärlden.
Närmare 240 procent av BNP enligt siffror från Bank for International Settlements.
Att Sverige gått sämre än andra länder de senaste åren beror just på att vi har så mycket skulder och dessutom till rörlig ränta, konstaterade Erik Thedéen i ett tal nyligen.
Om räntorna i USA skulle börja stiga och det spilla över på resten av världen och Sverige slår det hårt och snabbt.
Svenska banker och storföretag har dessutom stora skulder i dollar. Om det skulle bli en ny akut konflikt med Europa och uppstå problem med att få tillgång till dollar för att betala tillbaka lånen vore krisen ett faktum.
Sveriges exponering mot dollar är en sårbarhet som Riksbanken tidigare varnat för.
”Svenska hushåll och försäkrings- och pensionsbolag har stora innehav i utländska tillgångar, ofta dollar, som gör dem känsliga för börsfall, realekonomiska störningar och valutakursrörelser”, skrev Riksbanken i en rapport förra året.
Grundtipset är fortfarande att svensk ekonomi kommer att gå betydligt bättre under 2026 än 2025. Riksbankens räntesänkningar och regeringens valfläskbudget eldar på.
Men att vi är immuna mot vad Donald Trump hittar på är tyvärr bara önsketänkande.