Staten den stora vinnaren på elkaoset
Torsdagen blir ännu en triumfens dag för den avreglerade svenska elmarknaden. Prisskillnaderna mellan norr och söder kommer vissa timmar vara 9 000 procent. Den stora vinnaren är den redan välfyllda svenska statskassan.
Igår skrev undertecknad att det under onsdagseftermiddagen kostade 31 kronor att ta en dusch i Malmö-trakten. Till de som läsare som valde att unna sig denna lyx baserat på siffrorna vill jag be om ursäkt. Det var nämligen något av en glädjekalkyl.
I dag blir det ännu dyrare, vid 17-tiden beräknas elpriset uppgå till 8,06 kronor per kWh i Elområde 4. Det är 90 gånger eller 8 900 procent högre än i Sundsvall vid samma tid.
Det ska påpekas att detta främst drabbar de som har timpris, de flesta betalar baserat på snittpriset över hela månaden.
Sett över hela torsdagsdygnet kommer priset i Malmö vara 3,57 kronor, 2,44 kronor i Stockholm mot 7,84 öre i Sundsvall och 11,01 öre i Luleå.
Men dessa siffror avser bara det så kallade spotpriset för el på börsen Nordpool, en marknad som för övrigt borde vara känd enbart bland extrema energimarknadsnördar men nu är ett fenomen som det pratas om överallt.
En rad andra kostnader tillkommer.
Dels ska naturligtvis elbolagen ha sitt. Kunderna betalar en fast avgift för sitt abonnemang varje månad plus en så kallad överföringsavgift för varje använd kWh.
Den senare varierar mellan bolag och del av landet men jätten Eons avgift i område Syd är mellan 87 och 104 öre per kWh för lägenhet och 31 öre per kWh för en villa, enligt rådande prislista.
De extremt höga elpriserna som råder just nu innebär naturligtvis enorma vinster rakt ned i fickan på elbolagen.
Men medan många elkunder runtom i landet nog ser på dagens elmarknad med en blandning av häpenhet och raseri kan också en annan aktör börja planera för en inkommande tsunami av pengar: Finansdepartementet.
Dels betalar elbolagen skatt på sina vinster. Men el belastas också både med skatt samt moms på 25 procent.
Skatten höjdes (ännu en gång ) den 1 januari 2024 och uppgår nu till 53,50 öre per kWh, inklusive moms.
När priserna är låga kan alltså en elkund betala många gånger mer i skatt för en kWh än vad själva råvaran, elektriciteten, kostar att köpa in.
Sedan elmarknaden avreglerades 1996 har elskatten inklusive moms stigit 4,5 gånger från 12 öre per kWh till 53,50 öre.
Det här har blivit en kassako för staten.
Sex gånger mer än bensinskatten
Enligt siffror från Ekonomistyrningsverket och prognosen i regeringens senaste budget kommer staten mellan 2021 och 2024 ha dragit in totalt 110 miljarder i elskatter, varav knappt 32 miljarder i år.
Det innebär att staten under 2024 får in sex gånger mer på el än på bensinskatt.
För 2025 blir skillnaden ännu större, enligt regeringens budget beräknas elskatter dra in 35 miljarder, mot bara 4,4 miljarder för bensinskatt.
35 miljarder är också mer än skattintäkterna på tobak och alkohol tillsammans.
En potentiellt ännu större intäktskälla är de så kallade flaskhalsavgifterna som statliga Svenska Kraftnät får in. De rusar när prisskillnaderna är stora mellan de olika elområdena, vilket alltså är läget nu.
Under 2023 fick Svenska Kraftnät in drygt 19 miljarder den vägen och under elkaosåret 2022 hela 69 miljarder, enligt verkets egen årsredovisning.
44 av dessa miljarder har betalats ut som elstöd till hushållen, men vid inledningen av 2024 fanns 48,5 miljarder kvar i upparbetade intäkter.
Sverige ett högskatteland på el
I många andra länder inom EU har moms och skatter på el sänkts och ligger långt under Sveriges nivåer.
Sverige sticker nu ut som ett högskatteland när det gäller el.
Detta samtidigt som Sverige är ett av de få länder i Europa där finansministern snarast pressas politiskt av att staten har för mycket pengar än för lite. Många röster har höjts det senaste året för att staten borde låna mer för att investera, snarare än fortsätta spara.
Statens skuld (till detta kommer kommuner och regioners skulder) har sjunkit dramatiskt och ligger nu en bra bit under 20 procent av BNP, enligt Riksgälden. Det är en mycket låg siffra i ett internationellt perspektiv.
De stora och växande intäkterna från den avreglerade elmarknaden är en förklaring till den fina utvecklingen.
Enligt analytikern Bengt Ekenstierna har svenskarna på grund av rådande system betalat i storleksordningen 300 miljarder för mycket för sin el.
Rimligt eller inte?
Se där något att fundera på i duschen.