Efter Luciastormen kring Gynning – då får du fota andras barn
Experten: Lagligt – men inte alltid en bra idé
Uppdaterad 2025-12-17 | Publicerad 2025-12-16
Carolina Gynning publicerade klipp på sitt barns Luciatåg – något som drog igång en kritikstorm.
Men att fota andras barn behöver nödvändigtvis inte vara fel – åtminstone inte enligt lagen.
– Men det som är lagligt är inte alltid en bra idé, säger juridikprofessorn Mårten Schultz.
Små barn som går bland kyrkobänkarna i sina vita Lucialinnen och tomtedräkter. Ljusen är tända och de små plastkronorna är på.
Videon från dotterns luciatåg publicerade Carolina Gynning på sitt Instagramkonto med dryga 780 000 följare.
Men alla har inte uppskattat videon. Kommentarerna som ifrågasätter att tv-profilen publicerat bilder på andras barn har nämligen strömmat in.
”Supersöta barn men har svårt att tro att du frågat allas föräldrar om godkännande innan du publicerade bilder och filmer på deras barn”, skriver exempelvis en följare.
Carolina Gynning anser dock själv att hon inte gjort något fel och försvarar sitt agerande i ett inlägg:
”Jag valde att filma och dela videon därför att jag är stolt över mitt barn och över ett fint Luciafirande. Det var ett glädjefyllt ögonblick som jag ville dela. För mig är det inget kontroversiellt i det”.
Så, vad är det egentligen som gäller här?
Om man vänder sig till juristerna kan Gynning pusta ut.
– Med några få undantag får man fota och filma människor i nästan alla situationer, säger Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet.
Han fortsätter med att säga att den stora frågan är vad som händer med bilderna.
– Utgångspunkten är att man får sprida foton i sina sociala medier eller till medier som man har tagit själv, även om enskilda kan ha något emot det. Det gäller så länge bilderna inte utgör förtal, olaga integritetsintrång eller något spioneribrott. Ett luciatåg är inte exempel på det, säger Mårten Schultz.
Skolan kan stoppa – men inte olagligt
Många skolor och förskolor har fotoförbud som riktar sig till föräldrar som rör sig i lokalerna. Även om det inte är särskilt uppskattat att bryta mot dessa, är inte heller det brottsligt.
– Nej, förskolorna och skolorna äger inte makten över straffrätten, däremot så äger de makten över ordningen. De kan slänga ut mig om jag bryter mot förbudet. Men jag gör inget brottsligt, säger juridikprofessorn.
Ett argument som flera kritiker använt mot Carolina Gynning är att det kan finnas barn med skyddad identitet som går i Luciatåget.
En mamma skriver att hon själv har barn med skyddade personuppgifter:
”Att leva med skydd innebär många begränsningar och har påverkat våra liv på alla områden. Att läsa att du försvarar din rätt att publicera gör på riktigt ont i mitt hjärta”.
Men inte heller det skulle göra Luciavideon brottslig, enligt Schultz.
– Det är inte brottsligt för mig som privatperson att fotografera någon som har skyddad identitet och lägga ut det på mitt Twitterkonto. Jag gör mig inte skyldig till något brott.
– Men jag brukar säga att bara för att någonting är lagligt betyder inte det att det är en bra idé. Det gäller ju både detta med skyddad identitet och exempelvis fotoförbud på skolor, lägger Mårten Schultz till.
”Bör fråga om lov”
Astrid Nymansson är jurist på branschorganisationen Svenska fotografers förbund. Hon pekar på att just riskerna kring skyddade uppgifter kan vara en god anledning till att ha fotoförbud på exempelvis skolor, trots att det inte är juridiskt bindande.
– Det kan ge väldigt stora konsekvenser om uppgifterna sprids. I allmänhet tycker jag att man ska vara försiktig med att utfärda fotoförbud, men det är en god anledning, säger hon.
När det kommer till den europeiska dataskyddsförordningen GDPR kan det dock bli klurigare.
Mårten Schultz menar att GDPR troligtvis inte blir relevant i förhållande till Luciavideon, eftersom lagen framför allt riktar sig mot organisationer och företag.
– Privatpersoner gör sig i regel inte skyldiga till att bryta mot GDPR. Det kan i vissa fall bli lite knepigt med influencers, då deras plattformar också används i affärssyfte. Men när det gäller den här videon skulle jag säga att det handlar om ett privat sammanhang, säger juridikprofessorn.
Men Astrid Nymansson pekar på att barn anses som ”särskilt skyddsvärda” enligt GDPR.
Hon menar att man därför bör vara noga med att fråga om okej från föräldrar, för att vara på den säkra sidan.
– När det gäller barn ska man i grund och botten se till att få samtycke av föräldrar innan man publicerar bilder för att hålla sig på rätt sida om dataskyddsförordningen, säger hon.
Nymansson ser att frågor kring att fotografera och sprida bilder på privatpersoner blivit allt hetare de senaste åren.
– Folk har starkare åsikter kring det där nu än tidigare. Det kan handla om en större medvetenhet kring att bilder kan leva kvar på internet och att man i ett oroligt världsläge blir ännu mer medveten kring sin integritet, säger hon.
