”Adolescence” på Netflix – så lyckades de filma i en tagning
Superhyllad brittisk kriminaldramaserie
Uppdaterad 2025-03-26 | Publicerad 2025-03-17
”Adolescence” på Netflix gör succé.
Nu berättar regissören om hur de lyckades filma avsnitten i en enda tagning.
13-årige Jamie är hemma på sitt rum när beväpnade poliser slår in ytterdörren till huset han bor i med sina föräldrar. Han anklagas för ett brutalt mord på en 13-årig flicka som knivhöggs och lämnades att dö på en parkeringsplats.
”Adolescence” är en brittisk miniserie på fyra avsnitt som fick premiär 13 mars på Netflix och som blivit minst sagt hyllad av både kritiker och tittarna för både de starka skådespelarinsatserna och det innovativa sättet man har valt att filma. Varje avsnitt är nämligen filmat i en enda tagning – utan redigering, borttagna scener, tabbar eller omtagningar.
– Det var ganska svårt, men det var roligt också. Det var minutiöst planerat, säger regissören Philip Barantini till Independent.
Två tagningar varje dag
Han säger att en del av planeringen bland annat inkluderade en veckas repetitioner för skådespelarna och en vecka för teknikteamet. En av manusförfattarna fanns också där för att göra ändringar i manuset på plats tillsammans med skådespelaren och regissören.
Till exempel var alla regiassistenter klädda i polisuniformer i det första avsnittet och som lärare i det andra avsnittet, så att de kunde vara med i bild och ge signaler.
I bilder som Netflix har släppt ser man hur en kameraman i shorts jobbar med polisen när de bryter ner dörren, innan kameran sätts fast på en kran för att fånga nästa sekvens.
Philip Barantini beskriver det som en ”typ av dans” och ett ”enormt samarbete”.
För att göra serien tog de två tagningar varje dag. Teamet valde sedan den bästa tagningen av tio alternativ.
Stephen Graham är hjärnan bakom serien
Idén bakom ”Adolescence” kommer ifrån skådespelaren Stephen Graham, 51, som är medskapare och en av manusförfattarna, utöver att han också spelar pappan med hett temperament i serien.
Serien är inte baserad på en sann historia, men är inspirerad av att Stephen Graham gång på gång läste artiklar om unga pojkar som skadat eller till och med mördat unga flickor.
