Lucy Liu tror på spöken: ”Ja, till 1 000 procent”
Stjärnan om Soderberghs spökfilm ”Presence”
Publicerad 2025-02-27
Filmer om hemsökta hus är det gott om – men få liknar Steven Soderberghs ”Presence”.
Den visar nämligen handlingen ur spökets synvinkel.
– Det gör den till en icke-typisk skräckfilm. Det handlar lika mycket om sorg som om spänning, säger Lucy Liu som spelar en av huvudrollerna i filmen.
”Presence” utspelas helt och hållet i ett stort gammalt hus. Hit flyttar en familj – mamma, pappa och två tonårsbarn – som vill starta om på nytt efter en tragisk händelse.
Familjens ankomst observeras av spöket. Publiken upplever vad det ser i långa åkningar vilket gradvis medvetandegör det dysfunktionella i familjen. Den enda i familjen som känner av den osynliga närvaron är dottern.
”Reva i tiden”
Lucy Liu, känd från ”Ally McBeal” och ”Kill Bill vol 1”, spelar modern – tror hon på spöken?
– Ja, till 1 000 procent. Jag är övertygad om att världen är fylld med energin från mänskliga varelser. Ibland kan det bli en reva i tiden, då känns det i verkligheten. Vi människor är i grunden sådana som letar efter själen, svarar hon.
– Det här finns hos djur och små barn, de ser, de känner, de reagerar. Men när vi blir äldre så glömmer vi, vi tappar det där, allt blir mer svårtillgängligt.
Soderbergh var ”som spöket”
Steven Soderbergh (”Sex, lögner och videoband”, ”Ocean's eleven”) har som vanligt varit sin egen kameraman. Han använde en liten digitalkamera och Lucy Liu beskriver det som att han ibland var som spöket i filmen, när skådespelarna trodde att de inte var i bild så var de plötsligt det i alla fall.
– Det var uppfriskande. Skådespelare är som bäst när alla är i bild samtidigt och det inte ska tas några inklippsbilder. Det är live, det händer.
Liksom många som har arbetat med Soderbergh höjer Lucy Liu sin regissör till skyarna. Hon menar att han och manusförfattaren David Koepp litar på publiken.
– Han vet att den är intelligent men vill ligga före den. Det är det som får dig att inte slappna av i biostolen. Det här är en asymmetrisk skräckfilm. Steven är konstnär, han experimenterar. Han bryr sig inte om ifall det blir en framgång eller inte. Han gör något som tillfredsställer hans nyfikenhet och som pushar honom till nästa ställe.
