Spännande, sorgligt farväl till Peaky Blinders
Nykomlingen Barry Keoghan är perfekt
Publicerad 2026-03-20
Peaky Blinders: The immortal man
Regi Tom Harper, med Cillian Murphy, Rebecca Ferguson, Barry Keoghan, Tim Roth, Stephen Graham.
FILMRECENSION. Den efterlängtade avslutningen på tv-serien ”Peaky Blinders” är här, i långfilmsformat.
Fans av serien kommer att känna igen sig – på gott och ont.
THRILLER. Jag vet någon som är mindre peppad på slutet av ”Peaky Blinders”: Tommy Shelby själv.
En snabb repetition för den som inte minns. Tv-serien hade premiär 2013 och skildrade ett gangstergängs uppgång från första världskriget till en bra bit in på 1930-talet i sjätte och sista säsongen.
Skaparen Steven Knight (som för närvarande skriver på manus till nästa James Bond-film) inspirerades av ett verkligt maffiagäng i Birmingham. Även om han under seriens gång lät fantasin flöda letade sig verkligheten in i handlingen. Churchill spelade en nyckelroll i flera av säsongerna, liksom den ökände brittiske fascisten sir Oswald Mosley.
I seriens centrum fanns en kriminell romsk familj, Shelby, som styrdes av bossen Thomas (Cillian Murphy). Inte för att han var äldst, utan för att han var bäst lämpad för det. Affärerna involverade vapensmuggling, hästkapplöpningar och rivalitet med andra gäng.
Serien blev känd för sitt mode – kostymdesignern Stephanie Collie baserade gängets kläder på gamla polisfoton från 20-talet och skapade en tweed-look som inspirerade magasin till att skriva artiklar med rubriker som ”How to dress like the Peaky Blinders”.
Har nått vägs ände
Blodet flödade. Under seriens gång decimerades familjen Shelby allt mer. Och när filmen börjar har Tommy nått vägs ände. Alla är döda utom hans syster Ada och sonen ”Duke” (Barry Keoghan) som har gjutit nytt liv i Peaky Blinders och skapat ett skräckvälde i Birmingham, samtidigt som andra världskriget rasar.
När en brittisk smugglare (Tim Roth) som samarbetar med nazisterna dyker upp ställs allting på sin spets och Tommy tvingas skaka av sig sin likgiltiga dödslängtan.
Om man är van vid seriens saktmodigare fart och fördjupning kan filmens rappa takt störa – vad som vanligtvis hade tagit en säsong har kokats ner till 112 minuter och det händer mycket. Det är bokstavligen mer pang för pengarna. Liksom i serien väver Knight in verkligheten, i det här fallet bombningen av en fabrik i Birmingham 1940 som krävde 53 arbetares liv.
Det som engagerar mest är Tommys comeback, särskilt för oss som följde honom genom sex säsonger. Det är en sorgtyngd, gråare Cillian Murphy, men när han konfronterar sin hämningslöse son med hjälp av en handgranat blixtrar den gamle Tommy till.
Väl bekant kvinnotyp
Mindre engagerande är Rebecca Fergusons insats som ”Dukes” moster; rollen påminner lite för mycket om en kvinnotyp som Knight återkommit till flera gånger under serien. Och även om jag uppskattar hans ambition att straffa ”patrioter” vars nationalism leder dem i fördärvet är även den delen ett eko av sista säsongens brittiska fascistparti.
Men det blir ändå en spännande uppgörelse. Keoghan är perfekt som den opålitlige slyngeln (också en bekant stereotyp i gangsterfilmer och -serier) och slutet blir gripande. Allt det bidrar till ett värdigt farväl.
Visas på Netflix.
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram, Bluesky, Threads och X (Twitter) för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.