KAJ:s vattenkammade pop är kul i lagom portion
KONSERT KAJ väcker liv i en humor lika modern som Sparbanken. Däri ligger förmodligen deras popularitet.
På turnépremiären bevisar trion dessutom att deras värld inte ryms mellan fyra väggar av träpanel.
KAJ
Plats: Gröna Lund, Stockholm. Publik: 8 000. Längd: 65 minuter. Bäst: ”Vems pojk e do?” och ”Bara bada bastu”. Sämst: Precis som när du spisar svensk husmanskost med finsk tvist uppstår en viss mättnad längs vägen. Fråga: Jåo nåo e ja jåo yolo ja nåo?
”Bara bada bastu” var ett klockrent Eurovision-bidrag. Numret hade exakt rätt effekt på tv-tittarna. Det fick barnen att dansa som radiostyrda och föräldrarna att dra på smilgroparna i soffan.
Blott en vecka efter sin snöpliga fjärdeplats i Basel inleder KAJ sommarturnén ”Sauna tour” i Stockholm.
Stämningen på Gröna Lund är given. Sexåringar äter spunnet socker som fanns det ingen kostcirkel och Bluey-ballongerna vandrar som glada statister genom folkmassan.
Den finlandssvenska humorgruppen glider in på scenen med en stel kostymnisseestetik som för tankarna till Galenskaparna Och After Shave.
De kickar igång kvällen med ”Karar i arbeit”. En liten pojke i neonfärgade hörselkåpor viftar med en blyertsteckning han ritat till idolerna. Det är tveksamt om trion ser honom, men gjorde de så skulle de säkert säga något uppskattande.
Kevin Holmström, Axel Åhman och Jakob Norrgård kommer till Gröna Lund med samma österbottniska artighet som de burit som en prydlig slips genom hela sitt schlageräventyr.
Inom ramen för sin oerhört vattenkammade image kan trion från Vörå ta sig friheter som att göra den mjuka boyband-balladen ”Vems pojk e do?” och dansa lite sådär finländskt förföriskt.
I KAJ:s värld är inget ämne för litet för att bli till låt. Ju längre de drar detta, desto roligare blir det. Som när de i ”Tech support åt mamm å papp” ber mamma att ”öppna åpp ett fönster” och hon svarar att ”e var fö kallt”.
– Jag ser att det är många som står här och väntar på en viss låt, säger trion ursäktande efter 22 minuter. Men först ska vi spela några låtar som aldrig varit på någon topplista.
I de femton år som gruppen existerade före det stora genombrottet spelade de bland annat på bröllop. Där kom de med idén att väga upp Ed Sheerans smöriga ballader med en kärlekssång med mer rimliga förväntningar. Resultatet? Visan ”Älska en gubb”.
KAJ har, typ, en låt i varje genre.
”Vägg i vägg” är trions bidrag till dansbandshistorien – men texten handlar om att önska livet ur sin radhusgranne.
”Nissan bromsa” är en cover på den odödliga arian ”Nessun dorma” i vilken sångaren Jakob Norrgård får visa upp ett icke oävet vibrato.
”Firmans man” är ett finlandssvenskt svar på Blurs ”Charmless man”.
Någonstans kring den hysteriska ”Pa to ta na kako?” ska medges att jag känner viss mättnad. KAJ är kul – men i måttliga portioner, likt de karelska piroger de snuddar vid i mellansnacket.
I nästa stund har trion dock den goda smaken att säga ”Taco hej” genom låten med samma namn. Men den verkliga huvudrätten väntar naturligtvis runt hörnet.
Inget extranummer i Gröna Lunds konserthistoria har känts mer självklart. Skulle KAJ lämnat scenen utan att spela ”bastulåten” hade de förmodligen kölhalats från Viking Line.
I nöjesparken förstärks den svårt klistriga landsplågan av tre studsande dansare i badlakan. Allt är dock över så fort att publiken knappt hinner titta upp från sina filmande telefoner.
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads, Bluesky och Spotify för full koll på allt inom musik.